underhållningsvärdet i och tjusningen med att ha packat mameluckerna

Kan inte sova.

Vet inte hur jag skulle beskriva min dygnsrytm just nu.

Tiden är lite ur led.

Igår, idag, imorse heter det nog, för några timmar sedan iaf, så stängde jag igen mina väskor. Det som inte är med nu får antingen åka i handbagaget eller inte alls.

När jag inte kunde somna så låg jag istället här och fnissade åt att jag i alla fall inte glömt mameluckerna. Vem vet, de kanske blir 2011 års mest användbara plagg.

Sen tänker jag på små dvärgar, smider planer och ser fram emot att komma iväg.

Avfärd, imorgon (det vill säga idag) kl 12 tänkte jag.

Några timmar i Stockholm och sen åka hem till världens bästa Bahareh för övernattning och vem vet vad som kan hända. Tillbaka in till Stockholm C för morgontåget mot Köpenhamn och världen.

Ungefär 1 timmes marginal nere i Köpenhamn, obligatoriskt wienerbröd och morsning på Tivoli sedan tåget mot Esbjerg.

Där avgår båten runt klockan sex över det stora vattnet till det främmande landet.

18 timmar ska vi klara, jag, all packning och kontrabasen, sjögång inberäknad.

Torsdag blir fredag, båten lägger till i Harwich, om den inte ändrat rutt och får för sig att åka till Chile - då tar det nog lite längre innan vi är framme, därifrån tåget in till London Liverpool street och en spännande resa med lite för mkt packning fram till mitt nya hem, på en gata nära till Portabello Road.

På måndag väntar första kontrabaslektionen på seriöst evigheter och efter det finns ingen återvändo. Full fart framåt.

MEN även om jag är vaken när jag borde sova, så är jag det med ett leende på läpparna. För första gången på ungefär evigheter. Ska inte det här gå det?

2010 - als wäre ich Superman

2010 har jag

januari: 1, 2, 3

gråtit en hel sjö (och Frankensteins monster gick ned till havet)

februari: 1, 2, 3

mars: 1, 2, 3

lämnat London & tagit ett steg tillbaka

hängt i Malmö, käkat falafel, lagat pannkakor med Grodan och blivit kompis med världens sötaste 2 åring

sökt jobb i smyg men varit sjukskriven

1.

semestrat vid Vägs ände

gjort slut med en psykolog och senare en hel psykiatriavdelning - de kan se min rygg när jag går (våga vägra permanenteras i den svenska sjukvården)

april, maj, juni: 1, 2, 3, 4, 5, 6

flyttat hem och haft en hund snusandet på golvet bredvid mig ungefär 24/7

erkänt, börjat acceptera och slutat älta

inte druckit en öl på 8 månader

juli, augusti, september: 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9

hängt på Queertopiafestivalen

fikat med ett blivande kommunalråd

klappat getter i Landskrona

varit i Tyskland, Danmark och Östergötland (med en liten detour till Småland)

blivit hämtad in the middle of the night med bara en resväska

sett alldeles för många tvserier

slagit mig gul och blå

varit på en hel polsk mässa utan att förstå ett ord

oktober 1, 2, 3

2.

spelat Händels Messiah & Mozarts Requiem - 2011 önskar jag mig att få spela Bachs Juloratorium

november, december: 1, 2, 3

hängt måndagar med mina nya polare, damerna i Belladonnakören

åkt till London och mot många odds tagit tillbaka min plats på College

hamnat på Odd Fellows julbord

tappat bort mig själv #mission2011

lärt känna Monteverdi, Vampire Weekend & mot min vilja, om än smått underhållande, Wagner

funderat på att ringa dig, men nog inte kommit mig för

3.

årets rubriker:

1. poetry et artibus
2. Inget kontorsjobb direkt-taggen
3. för Krullets skull Wwagner

• utanför listan måndag, tisdag & torsdag
• samt decembers bubblare urtidstrollet

årets playlist

om att leva med ett litet urtidstroll

Jag har en hård, men jag antar god vän,

Baharskij säger,

Karin, om du säger att det inte går,

då tror jag inte att du har försökt

- så hög tilltro har jag till din kapacitet.

Egentligen skulle jag ha kommit iväg upp till nordligaste Norrland (typ) för att hälsa på brud'n och titta på gammelfasters orgel, som enligt utsago ska finnas på dessa breddgrader.

Idag har jag gett mig ännu ett to be-nyårslöfte. Jag ska inte ge upp samt jag vet. Det kan låta både tattigt och skenheligt - men det kommer åt kärnan. Det kommer åt min urtidsmänniska, som i stället för att ta kloka långsiktiga beslut gör allt för att undvika. Undvika i princip allt. Jobbiga situationer, jobbiga känslor, stress. Min urtidsmänniska säger nej, hela tiden! Men nu har jag bestämt mig för att tala förstånd med det lilla trollet; jag vet. Jag vet vad jag vill, jag vet vad jag behöver. Känslan i stunden behöver inte hindra mig från vad jag vad jag vill och klarar av.

Om Sverker vore här skulle han ta det är ingen idé, det kommer ändå inte att gå och lägga den tanken, känslan i den röda soptunnan.

Så för att ge den lilla rädda urtidsmänniskan lite motstånd så börjar jag med steg ett;

- Strategi struktur. Det krävdes lite blod, svett och tårar för att komma hit & för att våga erkänna. Men! Jag tänkte börja med att stiga upp på morgonen. Oavsett vad. Äta på bestämda tider och hålla mig till planeringen. - För det finaste jag vet, det är att vara en pålitlig rekordelig människa och nu har det i princip gått så pass långt att den sista jag skulle lita på är mig själv. Och det blir minst sagt lite skevt, för jag vet. Jag vet, vad som är bra för mig. Och när det nya året, anno 2011 börjar. Då ska jag och det här lilla urtidstrollet inom mig vara on speaking turns. Vi ska bli vänner.

ewe tipsar

/Ewelina genom Karin

Nästan två säsonger Grey's Anatomy senare har Torres kommit ut - Yang har inte gift sig med Dr. Burke, Meredith har fått en lillasyster och Mark Sloan har haft ihop det med little Grey.

Cardioguden med asperger, hon som hoppar in efter dr Burke mellan dr Erica Hahn och Teddy, lär oss att bästa sättet att hantera en panikattack är all over body beröring - Owen har kommit med i bilden, är krigsskadad och jag älskar (!) Derek Shepards mamma.

Jag har ordnat och styrt - träffat snarkdoktorn, ordnat mig en plats i Händels Messiah i helgen (Elisabeth har än en gång hotat att komma och klå upp mig om jag inte hade tagit chansen - musik upplevs bäst inifrån och ut och det är bara råkoolt att vara kontrabasist i Händels Messiah), skickat ett brev till London, övat, pratat med vårdcentralen om en plats i aktiv sjukskrivning-gruppen, kirrat en tid för gratis synundersökning, fått läget under kontroll:

- En depression till följd av ett trauma - eller som min psykoterapeut sa, "ett inre krig till följd av ett trauma" (inte tvärtom). Men det är inte heller värre.

Dessutom har jag testat min flytförmåga - 1000 m över ytan gick alldeles utmärkt.

Utöver det har jag som sagt råkat få i mig 2 säsonger Grey's ... hmmm

ska fundera på den.

Här sover jag så fridfullt - och under tiden så ploppar det upp värsta inläggen om klavikord, engelsmän och gud vet vad - persiska mattor.

Eller fridfullt. Jag drömde om krig.

Jag drömde att vi var tvungna att gömma oss, smyga och att ingen var på vår sida. Det var något med en skog, väldigt intensivt och förfärligt farligt med öppna platser.

- Inte undra på att jag har ont i huvudet nu.

Idag ska jag skaffa en kalender - (ta reda på när det där som jag inte vet när det var nu igen ska vara) - tydligen laga en kantarell, spenat och valnötspaj, - öva! och maila London!

När jag vaknade undrade vad jag skulle göra, sen kom jag på att jag kunde läsa en bok. Fantastiska tanke. Inte behöva oroa sig, jag kan ju läsa en bok. (Något jag alltså inte pallat göra på gud vet hur länge!)

Elisabeth ringde, hon hade dubbelbokat sig till juldagen. Därför undrade hon när jag kanske behövde min nästa pepplektion, vi kunde ju spela Wagenseilkvartetterna! Den 15e kanske? Ni hör ju att jag behöver en kalender.

mhm

Jag var i Landskrona!
Förra veckan.
Jag var inte där så länge, men vi var en sväng nere vid havet
och det var ruggigt fint, mest ruggigt.
Fast fint också!

π och han gillar pop. Mkt fin grabb.
Vi gick och klappade getter och matade dem med fryst surdegsbröd
- och de var mycket glada.
Nere Malmö brukade jag alltid stanna och tittade på minikängururna de har i Folkets Park
(det var jag och barnen, "mamma mamma, titta!")
En gång var det en sköldpadda och en kanin innanför stängslet, kängururna verkade inte helt nöjda med det.

Gillar iaf honom skarpt.

ett hundliv

I morse och av någon anledning, dagen innan idag så har jag stigit upp kristligt tidigt. Eller om jag verkligen steg upp igår, därom tvista det lärde, det är en tolkningsfråga. Men idag i alla fall, så var jag uppe med ottan - redan innan mamma hade gått till jobbet.

Det kan man ju tycka är bra. Men hunden tyckte faktiskt inte alls det var bra.

Hon har tagit som vana att gå in till mig när hon fått sin mat på vardagmorgnarna - mamma ska ändå gå till jobbet och det blir inte roligare än mamma kommer ner, de går ut och hon får sin mat. Varför inte ta lite extra sovmorgon i lilla vargens lya? Mamma har sagt åt henne att hon ska vakta på mig.

- I morse, i alla fall, så skulle jag då till tandläkaren. Det här med att sakta men säkert slipa ner sina tänder/ha spända käkar ständigt och jämt känns inte så attraktivt (om man inte är lagd åt det hållet vill säga ...). Hon, hunden, tittar bekymrat på mig när jag sätter mig upp i sängen.

Ska det verkligen vara såhär? Du ska ju inte vara vaken redan, definitivt inte stiga upp.

Hon förlåter mig inte riktigt förrän jag frågar om hon ska följa med och åka bil.

Ni skulle sett glädjeskutten när hon studsar ut genom dörren, snabbt pilar över gården och ställer sig och tjuter lite av entusiasm framför garagedörren.

Mhm!

tar sällskap av Lilla Al-Fadji

seriöst rolig!

i fredags om Petra Medes secret lover

om sömn och om (men inte) så mkt folk som går och lägger i i rimlig tid

jag tror bestämt jag var vaken okristligt tidigt idag... *hrkl hrkl*

- jag har fått två kemiska lösningar för att befria mig från sömnlösa nätter

utöver de oändliga möjligheter jag har att påverka det själv*

den ena är john blunds sömndroppar - som på två timmar ska få dig att känna grus i ögonen, en oändlig lust att själv krypa till kojs och sova gott natten igenom

- men som till nackdel för oss båda (både john blund** och mig) får mig att vara så groggy långt in på eftermiddagen dagen efter att jag helst ligger kvar i sängen och sover bort dagen

dock ej vanebildande

till skillnaden från den rackaren som kommer i läcker illgrön folieförpackning och på ett nästan än mer magiskt vis är en insomningstablett i litet format***

- men som då är vanebildande: vilket borde betyda att man slutar somna av sig själv om man tar den mer än de två gånger i veckan som farbror doktorn säger är ok; jag vågar inte riktigt utmana ödet

i natt är jag dock uppe av fri vilja(*) och därmed villig att ta konsekvenserna - vilka de nu kan vara

Gilda muttrar lite försynt om att är det inte dags att sova nu snart kanske?

och jag snyter mig en sista gång

*i form av att lägga sig och gå upp på regelbundna tider

ha mörkt och svalt

inte ligga efter kl 15 (eller nåt; för det ska tydligen vara dåligt för sömnen)

eller dricka kaffe osv som då den ena sömnmedicinen föreskrivs är ok att ta med

(vara uppe av fri vilja klassas som milt motstånd mot ovanstående och går inte att bota med kemikalier)

**dennes rykte då

***inga referenser till Schweiz, som om det skulle vara något slags tråkigt land eller

något alls i den stilen

jag känner mig yr och glad och jag vet inte vad

5 dagar, 4 timmar och 1 minut

kväll

God natt!

Kära bloggläsare,

Slut ögonen till en godnattsång av Richard Strauss.

hmm

ja, alltså nu när jag råkade nämna det så måste jag väl se vad det är

jag ska se - lite sällskap - de är ju ändå i Värmland

ZZzzZ

Karin håller på med hemligheter. Klockslag okänt.
Inläggets tid och datum manipulerat.

tisdag

äventyr är bra grejer

lördag, det är tråkigt

- jag tar tåget långt härifrån

dansar till ska och ragga i lera natten lång

går genom ett hällregn genom hela stan

blöta skor, blöta strumpor, skavsår

men nöjd ut i hårtopparna

ragga upp ett krull och supa sig full som en kastrull

(åka till stockholm och ha det inte alls bull)

åka hem en dimmig natt med långtradare i långa rader

kalasbyxorna åker i tvätten, packningen på tork

och längre än att man har med sig rena underkläder får man inte vara borta

tidsinställt inlägg: på semester

Sånger ur jorden.

Gymnasiet.

Fredagar, repetition med sinfoniettan mellan åtta och kvart i tio.

Ibland var det enda anledningen att stiga upp på morgonen.

Orkestern, tyskan, orgellektionerna, musikteorin.

Det fick iväg mig tis-fredag åtminstone.

Klockan tio en fredag under första terminen i ettan

Det var Musikanalys på schemat och Mark spelade för oss Karin Rehnqvists

Sånger ur jorden för diskantkör. De trollband mig! Texten, det öppna ljudet av acapellakör.

Var inte rädd för mörkret och Natt över jorden

två dikter av Erik Blomberg.

Var inte rädd för mörkret,
ty ljuset vilar där.
Vi ser ju inga stjärnor,
där intet mörker är.

I ljusa irisringen
du bär en mörk pupill,
ty mörkt är allt som ljuset
med bävan längtar till.

Var inte rädd för mörkret,
ty ljuset vilar där,
var inte rädd för mörkret,
som ljusets hjärta bär.

---

Nu är det natt över jorden.
Darrande stjärna gläns.
Världarna vandra så fjärran.
Mörkret är utan gräns.

Marken, mullen och mörkret,
varför älskar jag dem?
Stjärnorna vandra så fjärran.
Jorden är människans hem.

Erik Blomberg

semester - so long

packar den lätta semesterpackningen

molnen ligger lågt, lätt solnedgångsrosa

kattvakt, hundpassare, blomvattnare, gräset klippt, allting avklarat

på semesterplanerna ligger ett besök vid Vadstena Akademien

och årets operaproduktion på slottet - Star cross'd lovers

vi ska bo hos en agronom och en lanthushållslärare ute på östgötaslätten

vi tänker bege oss till Vätterns stränder, Omberg och Ellen Keys Strand

kanske en tur ut till visingsö och kanske, bara kanske måste vi också titta på flygvapenmuséet eller vad det nu var

men framför allt ska vi ha semester

& på vägen ner ska vi titta in i en av landets bästa second handbutiker;

Esters i Eskilstuna - finare har världen sällan skådat!

mellan dröm och vakenhet kryper jag ner under en filt

det är eftermiddagsluren

jag slumrar till, går in och ut ur drömmar

jag vaknar tre timmar senare, det är ok

jag kokar en kopp te och världen har inte gått under

än

sa jag hunden gläfste och var studsande glad när jag drog fram gräsklipparen ur bon?