cöllegepaaaaarty

För er som fått er en sneakpeak på what's up and going via twitter (här på sidan eller på autotroll) och undrar lite precis hur kan ett sånt hära collegeparty utspela sig, de sägs ju vara legendariska - vad vore London utan collegepartyn, tanken i var mans huvud, så tänkte jag att jag kunde ge er beskrivningen av ett sådant.

Först ska man vara noga med de subtila undertitlarna till dessa partyn. 'Back to school' betyder inte bara en möjlighet att träffas efter long time no see - nej, nej. Då har man inte förstått någonting! Det är istället en möjlighet att plocka fram det trashigaste din garderob har att erbjuda, kortkort, knästrumpor, genomskinliga skjortor, den pushigaste av pushup bras, gärna allt på en gång och högklackat så du du slår huvudet i dörrposterna är naturligtvis självskrivet.

Om du bara läste dress fancy så är du alltså fel ute.

Ölen är billig, musiken dålig, lokalen samma gamla vanliga - men folket är crazzzzy.

Det ramlas, det dansas, det skrålas och det strulas kors och tvärs. Hon som bedyrar på damernas i början att kvällen att hon har en sååån fantastisk pojkvän hamnar med tungan långt ner i halsen på både en och annan snubbe. Grabben som du drar upp på dansgolvet för att röja loss med gör snabbt upp med sin polare om vem du stöter på och vill dra iväg dig för att visa "the concert hall" har jag sett den? Han är dessutom både från Kina, Armenien och spelar trombon, allt på en och samma gång. Men det är inte det som är själva grejen liksom. Jag är föga intresserad av att stoppa tungan i främmande mäns ansikten som inte dansar. Det är grunden i en god man. You wanna get with me you better show me some moves!

Den bästa partystrategin är att ett DANSA, två ha en god chaparone, adoptera några på vägen och lära känna folket som är där på ett eller annat sätt. Jag tror till exempel Arne blev glad när jag bad honom rädda mig från den främmande mannen och ta mig med ut och röka.

En fest är också ett utmärkt ställe för jämförande empirisk forskning. Vi studerade chest hair och tafflig cigarettrullning - även socker som partydrog.

Någonting i den stilen!

a free woman

Jag se vad London har att erbjuda nu när jag kommer vara en fri kvinna.
Jag flyttar in i på vinden hos en författare i Notting Hill i hennes barndomshem, om sisådär en vecka. £600/månaden för rum, kök, badrum men ingen tvättmaskin. Men ack så ljuv friheten känns jämfört med kvinnofängelset, frukost mellan 7.30-8.30 - ingen övning innan eller efter 9, obligatorisk knock knock housekeeping VARJE dag kl 10 och världens knackigaste internet.

Hon var lite tveksam - vi hade ju inte träffats, men jag lät ju så trevlig på telefon. Vi bytte mailadresser och jag lovade henne att skicka en bild på mig själv.

2 minuter efter att vi lagt på ringer hon upp mig igen för att säga att jag inte får glömma lakan, för det har hon inga. Piece of cake.

Förhoppningsvis kommer jag vara en fri kvinna även i den meningen att jag kan ha gäster på de tider som behagar mig - dvs innan kl 10 efter 23 (även om det var väldigt convenient att dra till med jämtemot enträgna uppvaktare).

I källaren bor en indisk författare och kvinnan själv är halvt tysk (och en fjärdedel dansk) så om det uppstår något så är hon inte den som tassar runt problemet - vilket, som hon la fram det, engelsmännen har en tendens att göra. Det är ett finlir att umgås med britterna - tala fint om de som är närvarande, tala illa om dem så fort de har gått. Lätt att glömma vilken fot det är man ska balansera på.

edit

För de som ev tvekar så ska kontrabasen med. Vi funderar på att åka båt den här gången :)

body art 2.0

om att leva med ett litet urtidstroll

Jag har en hård, men jag antar god vän,

Baharskij säger,

Karin, om du säger att det inte går,

då tror jag inte att du har försökt

- så hög tilltro har jag till din kapacitet.

Egentligen skulle jag ha kommit iväg upp till nordligaste Norrland (typ) för att hälsa på brud'n och titta på gammelfasters orgel, som enligt utsago ska finnas på dessa breddgrader.

Idag har jag gett mig ännu ett to be-nyårslöfte. Jag ska inte ge upp samt jag vet. Det kan låta både tattigt och skenheligt - men det kommer åt kärnan. Det kommer åt min urtidsmänniska, som i stället för att ta kloka långsiktiga beslut gör allt för att undvika. Undvika i princip allt. Jobbiga situationer, jobbiga känslor, stress. Min urtidsmänniska säger nej, hela tiden! Men nu har jag bestämt mig för att tala förstånd med det lilla trollet; jag vet. Jag vet vad jag vill, jag vet vad jag behöver. Känslan i stunden behöver inte hindra mig från vad jag vad jag vill och klarar av.

Om Sverker vore här skulle han ta det är ingen idé, det kommer ändå inte att gå och lägga den tanken, känslan i den röda soptunnan.

Så för att ge den lilla rädda urtidsmänniskan lite motstånd så börjar jag med steg ett;

- Strategi struktur. Det krävdes lite blod, svett och tårar för att komma hit & för att våga erkänna. Men! Jag tänkte börja med att stiga upp på morgonen. Oavsett vad. Äta på bestämda tider och hålla mig till planeringen. - För det finaste jag vet, det är att vara en pålitlig rekordelig människa och nu har det i princip gått så pass långt att den sista jag skulle lita på är mig själv. Och det blir minst sagt lite skevt, för jag vet. Jag vet, vad som är bra för mig. Och när det nya året, anno 2011 börjar. Då ska jag och det här lilla urtidstrollet inom mig vara on speaking turns. Vi ska bli vänner.

torsdagdamer

klavikordet. del 2.

Okej, här kommer uppföljaren. När jag gick och låste in mig i sovrummet igårkväll efter Det Stora Grälet var besvikelsen stark. Världen sedd genom tårfyllda ögon. Tillslut blev det sömnstund. Hela huset sover. Jag har en fin gyllene sidenpyjamas på mig, och drömmer söta drömmar om lövhögar och skogspromenader. Vad jag inte tänker på är att klavikordet fortfarande är där i vardagsrummet...

Och då -- plötsligt!! Tidigt på morgonen! Så går brandalarmet igång. "Fan också!!!!!" tänker jag. "Vad gör jag av klavikordet !?"

Utanför huset samlas en grupp studenter. Det är mycket avslöjande. En av männen bär en blommig, riktigt tight trikå. Nice. En annan har en handduk på sig. En tredje är täckt av en persisk matta (ethnic pride?*). En fjärde har inte så mycket alls. Själv står jag där, i min guldpyjamas och med mitt klavikord. En vaktmästare säger "Jag hade ingen aning om att den där bodde här...men fin är den"

MAO. Eftersom jag räddade klavikordet från branden, så är vi nu vänner igen. När jag är färdig med en viss uppsats (se gårdagens inlägg) ska vi försonas på riktigt.

Puss//Krullet

* detta är en intressant fråga, som jag ska skriva mer om senare... hur förhåller sig engelsmännen till människor från andra länder? Mycket spännande, och förskräckande.

hmm

Krullet kanske inte har tid att säga det här själv,
än.
Men hon ska imorgon få ett klavikord till sina rum i Oxford - sicken lyx alltså.
Hon påstår att hon varit upptagen värre. Det brukar låta så.
Det var något om någon opera och något om Monteverdi - ni vet hur det brukar låta.
Jag har börjat öva och Krullet har lovat er en alldeles speciellt spännande uppdatering, snart, snart!

Eleanor Rigby - "All the lonley people; where do they all come from?"

idag diggar vi pop

hänt i veckan

eller, när Karin skulle tanka

Jag kommer till macken och inser, jag har aldrig tankat förut!
- Vad äter egentligen en bil?

försöker ringa pappa, svarar inte
ringer min kompis P som frågar om jag inte vågat ringa någon annan
men som sedan hjälper mig konstatera att 95 oktan blir fint
att det är dyrt att tanka och att det dessutom var första gången sedan jag skaffade körkort är en annan sak- I'm no longer a virgin!

"kärlekens natur" #1: uppvaknandet

Det är tidig morgon i december, och solen skiner genom snöflingorna. En viss kvinna sover ovetandes i sitt rum, bredvid sin ettårige son. Det är hennes födelsedag, och utanför smyger en liten orkester genom snön. Ute är det tyst och stilla. Hon vaknar av stråktoner från detta stycke, som han har skrivit åt henne. Efter mycket om och men har hon slutligen fått förenas med den hon älskar. De levde tillsammans i trettio år, och 1883 sörjde hon hans bortgång, vid dödsbädden med den livlösa kroppen i famnen i ett dygn, innan hon kunde möta livet utanför ensam.

Undertecknad vaknade denna morgonen av ett ofantligt behov att snyta sig. Jag hade sovit i en säng i det otroliga rosa huset med vackra stuckaturer i taket. All stress rinner av mig, och idag ska vi vandra runt en hel sjö. Hon lagar frukost åt mig, ser till så att jag dricker nån konstig naturmedicin mot min förkylning, och skrattar åt mig när jag inte fattar hur man loggar ut från skype eller spiller saker på de idiotiska insändarna i DN. Alla har sin beskärda del av begåvning. I eftermiddag ska vi till apoteket, och köpa snytnäsdukar åt mig (jag får skavsår på näsan av hushållspapper). Cicero påstod att äkta kärlek finns bara mellan två nära vänner.

I was so unpopular in school and now they're giving me this beautyful bicycle

Summercat - Billie the vision & the dancers

I kissed you good bye at the airport.
I held you so close to me.
I said ’So here we are now and I can’t stop from crying Lilly’.
And you said ’Hey hey hoo, you know this is the way to go
You will forget about me when I’m on that plane.
Forget about me when I’m on that plane.’

Tonight tonight tonight tonight
I wanna be with you Tonight tonight tonight tonight
I wanna be with you tonight

The plane took off and my love went with it.
The chilly wind whipped my both cheeks hard.
And the man next to me said ’Everything is gonna be alright’.
I said ’Nothing is gonna be alright, but thank you anyway’.
And then I saw your face in the airplane window.
I waved my hands and I shouted to you:

Tonight tonight tonight tonight
I wanna be with you Tonight tonight tonight tonight
I wanna be with you tonight

I wore a T-shirt and my worn out hat.
Abandoned as a summer cat.
And as I stood there as a broken hearted I realized you got the car keys still.
So I broke into my own old car.
I fell asleep on the passenger seat.
I dreamed of summer sex with you and you whispered in my ear:

Tonight tonight tonight tonight
I wanna be with you Tonight tonight tonight tonight
I wanna be with you tonight
Why can’t you leave me tomorrow instead?
Why can’t you leave me tomorrow instead?

And above the clouds she said to her self ’I can’t believe how naive a man can be.
That’s why I love you so and that’s why I can’t be with you…’

Tonight tonight tonight tonight
I wanna be with you Tonight tonight tonight tonight
I wanna be with you tonight

Billie the vision & the dancers, from I was so unpopular in school and now they're giving me this beautyful bicycle (2004)

queertopia

se mer - referal

"hur känns det?"

för övre makters skull

den sista ni ska försöka göra slut med

är er psykolog-to be

han kommer inte förstå er, det är anledningen till att ni gör slut,

och han kommer bara fråga varför, varför?

- hur tänker du då?

paj, fredag och folköl

sommardopp, djungelolja, parkhäng och fint väder - check, check, check, check

obs djungelolja inte att käka, den smakar apa

fläderblomssaft, persiska mattor och dåliga batterier

vinterkyla i gamla tiders St Petersburg möter sommarvärme på en gräsplätt

det är fredag, en bra dag

välkommen hem

do kiss and do tell - my personal weltschmerz (sic!)

någon fantastisk, någon som ler, skrattar, blänger och gråter... *

Jag hann inte ge mitt hjärta. Jag gav en burk chili.

Och för det fick jag prinsessan och halva kungariket.

men

fanfanfan

den låten har dykt upp i min omgivning för många gånger för att det ska vara bara ett sammanträffande, först på radio, sen random spotify-shuffle, vad näst?

och

vad gör tigrar om natten? De var ute och spatserade vid nio.

Jag kom att tänka på en barnbok av Ulf Stark vi läste på lekis, Jaguaren. Vi gjorde ett bildprojekt i stil av också. Mitt mästerverk hänger fortfarande över skrivbordet på pappas gamla kontor.

"Elmer är liten och obetydlig men en kväll förvandlas han. Plötsligt bli han stor och jättefarlig, han bli en Jaguar. I sin nya skepnad ger sig Elmer ut och skrämmer grannens elaka hund, läxar upp en tant som drömmer om en jaguarpäls."

- från Wikipedia, bara så att vi är överens om vad vi pratar om.

* favorit i repris

sommarens soliga dagar

Kommer ni ihåg?

Favorit i repris; Mannen i mörkret

dä händer i malmoe

Det börjar som en ovanlig morgon.

Finbesök och någon som ringer på en telefon som inte är min,

SysterYster verkar nöjd och jag sover vidare.

Vaknar till den eminenta doften av pannkakor

- Under gårdagens invignings-flyttfest firades det av storslagna mått:

indisk linscurry, popcorn, inflyttningste och banankaka!

Det hade packats upp, packats in, möblerats om och bonats in.

Fettfläcken över huvudändan är halvt dold av en byrå (hua mig hu),

vykortsblomman är på plats.

Himlen är strålande blå, ett Good morning sunshine!-sms till Grodan

och en promenad ut på stan. En kringelikrokig väg som slutar vid Folkets hus; via Dalaplan, Södervärn, Möllan och Folkets park. En plan om falafel och sen kaffestuga.

Möter upp med Grodan och öppnar kontor på ett av stans trevligare fik. Det är plugg, affischer, cv-bearbetning och zombiespel.

Sen har det banne mig bara rullat på. Picknick i Folkets park. Konsert bredvid vattentornet. En öl på Metro. Spontanbesök på en blue grass-konsert på ett trevligt häng vid Jesusparken (lite som Malmös svar på Mekka med en blå sten upplyst i mitten, eller?). Sen blev det kväller. Baske mig.

Hua, imorgon ska jag köpa mig en stol på Myrorna och brottas med en haj!