a free woman

Jag se vad London har att erbjuda nu när jag kommer vara en fri kvinna.
Jag flyttar in i på vinden hos en författare i Notting Hill i hennes barndomshem, om sisådär en vecka. £600/månaden för rum, kök, badrum men ingen tvättmaskin. Men ack så ljuv friheten känns jämfört med kvinnofängelset, frukost mellan 7.30-8.30 - ingen övning innan eller efter 9, obligatorisk knock knock housekeeping VARJE dag kl 10 och världens knackigaste internet.

Hon var lite tveksam - vi hade ju inte träffats, men jag lät ju så trevlig på telefon. Vi bytte mailadresser och jag lovade henne att skicka en bild på mig själv.

2 minuter efter att vi lagt på ringer hon upp mig igen för att säga att jag inte får glömma lakan, för det har hon inga. Piece of cake.

Förhoppningsvis kommer jag vara en fri kvinna även i den meningen att jag kan ha gäster på de tider som behagar mig - dvs innan kl 10 efter 23 (även om det var väldigt convenient att dra till med jämtemot enträgna uppvaktare).

I källaren bor en indisk författare och kvinnan själv är halvt tysk (och en fjärdedel dansk) så om det uppstår något så är hon inte den som tassar runt problemet - vilket, som hon la fram det, engelsmännen har en tendens att göra. Det är ett finlir att umgås med britterna - tala fint om de som är närvarande, tala illa om dem så fort de har gått. Lätt att glömma vilken fot det är man ska balansera på.

edit

För de som ev tvekar så ska kontrabasen med. Vi funderar på att åka båt den här gången :)

dare to think outside the box

det är festival i folkets park

Branting och Hansson, som står staty, samsas med barn, queers och annat folk

den gamla dansbanan kommer till liv

norska my little pony bjuder upp till dans som på den gamla goda tiden

samtalet, samspelet och kärlek bortom normen står i fokus under parollen "do it yourself" som har kanske aldrig tidigare varit mer rätt

och arbetarna som swingade loss på onsdagarna förr om åren skulle kanske ha instämt

fordran om att bli accepterad är mänsklig och evig

festivalen är inte slut, men det jag tar med mig från queertopiafestivalen är mycket alla vackra människor, acceptansen, modet att våga ifrågasätta; queer för mig blir som ett enda stort dare to think outside the box - våga se möjligherna

jag tror att vågar man välja

vågar man hitta sig själv, sin väg och sin trygghet så vågar man också låta andra gå sin väg

om det handlar om att inte bli advokat utan elektriker, leva tre i ett förhållande, inte åka bil eller ägna sig åt modelljärnvägar spelar inte så stor roll

jag väljer att vilja öva mig i tolerans

vem bäddar min säng?

jag har fått några supermagiska John Blundlika sömndroppar

(hej, äntligen gå och lägga sig i rimlig tid och vakna utvilad, nästan)

problemet med dem, är bara den att jag sover som en stock

som rullar, tydligen,

för jag vaknar halvt invirad i lakanet och med täcket uppochned oc...

och varför, min gud, varför är mina bästa diktsamlingar

i en källare

i en annan del av Sverige?

jag suktar

trånar

och trängtar

Karin Boye kom hem

the far out point

synopsis

åka till Stockholm, gå på begravning, klappa kaniner

gå på sjukbesök och hoppa sig till träningsvärk i smalbenet på brorsans kryckor

äta pizza i Täby, göra Uppsala för en kväll

diskutera hästhållning med en avlägsen släkting; visste inte att hö var så dyrt

åka till IKEA och köpa en kudde till en extra-vagant påhälsning i nästa vecka

fundera vad som händer till valborg

ringa flyktigt till en bror fast i Tyskland; lever han än?

har hört talas om att han gör det, dr Kalle

äta risgrynsgröt med hel kardemumma och extra sirap

laga mat, en falafel och lite spenat emellanåt

poppa popcorn, gå på torsdagsfester, koka kaffe, flytta ut och hitta ett rum

- ni vet hur det kan vara, en uppsjö av saker att göra ...

vad hände sen?

hon hittade ett rum

röklukten i trappuppgången störde inte nämnvärt

balkong och milsvid utsikt

rensa, sortera, kasta

En vän på fb skrev nyss att han inte haft sin telefon på sen i fredags. Då insåg jag att jag inte har vetat vart min telefon på en vecka. Den har försvunnit bland alla flyttkartonger.

Senast jag såg den låg den på nåt konstigt ställe i sängen. Sen bytte jag lakan, men den ligger inte i tvätten och den är inte tvättad. Den kan ha varit i köket efter det, men det är inget jag minns.

Jag provade ringa till den förut, men den var inte där den borde ha varit (f.ö. den ursprungliga anledningen till att jag inte hittade den). Nu står mitt enda hopp till att skapa ordning i mitt flyttkaos. Egentligen flykt från att kasta saker sen jag gick på högstadiet - det har varit lätt när jag bara kunnat fly från det; börja gymnasiet; flytta hemifrån; lämna en kartong hemma; flytta vidare.

Steg 1: rensa, sortera, kasta - sen är steg 2, 3, 4... ganska de samma.

Jag kan typ aldrig komma hem om jag inte städar nu innan jag åker. Det bara är så.

Öva och städa, städa och öva, öva och flytta till London.

Städa is (to get rid of) the shit!

Städa is to get rid of the shit! Göm det, släng det, förträng det bara du blir av med det!
Förutom mina party teeth är dagens riktiga kap som följer

1. Frimärke för att posta brevet för IELTS (bättre sent än aldrig) á 5.50 :-
   
2. 2 st banankartonger á 5 :- (för fair tradebananer, mindre och går in under sängen)
   
3. 20 cm guldig lyx att förgylla barndomsdrömmen med inför imorgon - här har vi inspirationen Vackra Hanna Fridén vars blogg jag inte ramlade över förrens i förra veckan, shame on me (men för att återanvända; bättre sent än aldrig)!

I banankartonger kan man gömma allt möjligt som man inte vill ha ligga skräpa överallt i sitt rum men som man samtidigt inte kan göra sig av med. Behovet av detta kan ha att göra med spartansk inredning, öppen planlösning och bristande förvaring - eller en rädsla att kasta två veckor gamla tidingar - för de kan ju vara bra att ha!?*

Jag roade mig de sista timmarna hemma i Norberg, samtidigt som jag packade, med att gå igenom vår gamla utklädningslåda som vi har i sagosoffan**. Det finns mer än 1 sak därifrån som har fått ett andra och tredje liv. En rutig kjol, ett par urfina knäppkängor med smal klack (otimala konsertskor!) - nu senast en prinsessklänning (made by mamma), ett par potentiella partyväskor, en svart kjol som kan tänkas tjänstgöra ett varv till som axelbandslös klänning och en gammal sköterskeklänning med tillhörande förkläde (äkta vara).
Jag la in den grå systerkläningen till SysterYster, den var för liten för mig, men de är himla koola. Sån pondus man känner + historiens vingslag. Om jag inte skulle vara prinsessa imorgon så hade systerklänningen åkt på, men den ska nog hitta andra tillfällen att få lufta sig!

* vilket är sant, med dessa tomma väggar är allt upplyftande av värde -
frågan är bara hur man får saker att sitta på dessa väggar... gaffatejp?
**sagosoffan är fin fin gammal paneldivan: det är tur att man har högt i tak!
Ringde hem för att kolla upp lite om paneldivanen; hemma har de ca 2 dm slasksnö huuh.
Pappa håller på att blåtanda över några koola bilder från sin telefon, bra att kunna.
Mamma hälsar att hon tycker att det är lite roligt att få vara med på Facebook. :D