body art 2.0

det är ok

jag är leonardo da vinci!

Kroppens anatomi!

Muskler - organ - benstruktur.

Jag lodar runt på internet i jakt på vackra bilder av anatomi, fysik, figur och uppbyggnad. Bombar π med bilder och tankar om att trycka tröjor med revben - hjärtklumpar och lungor

Måla tavlor, andas leva och beundra kroppens vackra underligheter.

Tittar jag för mycket på sjukhussåporna? Har jag känslorna utanpå kroppen nu igen?

(Jag har bara fått ner femte säsongen, revival, av Grey's anatomy textad, på fuckin' franska.)

Denna veckas mission: inte se två säsonger av Grey's. ... Varav parantesen ovan därför är en bra sak. Sa vi något om andra serier? Nya bekantskaper? Senaste avsnittet av gamla favoriter? ??

Har varit lite under vädret. Levt i ovisshetens land - nu är det konstaterat, inte av mig utan av medicinsk expertis att jag huserar ett inre krig, punkt, typ. Nej, men dels det. Till följd av ett påstått trauma och min konstnärliga själ i ett litet existensiellt kaos. Kaos och krig alltså. Tills vidare skriver vi under på planen med fokus framåt.

Leka traumabearbetning, åka till London med min konstnärssjäl och leva, dricka öl och andas.

Bilder: 1 Handprint of Amelia Earhart's hand the first woman to fly solo across the Atlantic Ocean and a women of power, 2 Anatomy of Love by Anna Bond, 3 The anatomy of the 4 and 6 Studies by Leonardo da Vinci from his emperic studies of the human body from here. 5 Illustration from Shutterstock.com

!!! !! 111! Inbox X

Jag har känt mig lite vilsen på sistone, va.

Jag har engagerat lite människor i min omgivning i denna vildsinta jakt på mening.

Här kommer utdrag ur en mailkonversation med Krullet.

Men först lite bakgrund:

Det börjar med att jag i vanlig ordning skickar henne en länk

saxad ur det senaste på konsthistoriehimlen i mediaflödet.

Vi har gått igenom både misstankar om Mona-Lisas ev medicinska tillstånd. Konspirationsteorier om densamma.

Nu hade turen kommit till självaste Van Gogh, ni vet han med örat ...

Krullet skriver då som svar på ovanstående bland annat detta:

åh asså guuuuuu va gulligt av dej gumman <3

(Appendix till mitt förra mail:

den där historien om örat är typ inte ens sann...............!!

upprörande va)

Jag svarar:

Jag är skakad. Så förfärande. Vilket anstöt!

Jag har kommit på vad jag vill göra när jag blir stor.

Tänk om jag kunde få ta ett sabbatsår och bara leva
du vet
utan krav
utan att behöva bli något stort
gå hem, brodera lite osv

något skrivande kanske
tja det spelar kanske inte så stor roll

jag vill sjunga kör
och opera

det känns bra att veta att om inte mitt liv hade "turned out the way it did"

så hade jag haft en plan

jag vill nästan börja på folkis och hänga med skogsmästare
riktiga karla-karlar

fatta, det hade varit något för mig
jag vill dit!
KRAM

(förkortat med frihet)

Krullet svarar bland annat:

Jag ska tvätta ur inpackningen ur mitt förvånansvärt långa (ja, jag blir förvånad varje gång jag ser det haha) gyllene hår,

Jag fortsätter:

Jag tror inte du förstår.
Jag vill ha de där svettiga männen.
Nära hem.
Skogen.

Jag vill ha det. Så starkt. Så innerligt och kvävande.
Du hör ju själv, så illa är det. Det måste finnas någon slags kompromiss?

Krullet kommer till insikt och skriver:

Hm, jag fattar grejen nu när du säger det,

Kanske du kan få allt det där om bara några år? Och under tiden se det fina i ett urbant liv, moderna män som luktar Ralph Lauren-parfymer, har snygga kläder, pratar om sina känslor. Eller vad det nu är som folk dras till med storstäder haha.

Kvällens sista kommentar kommer från mig och lyder på ett ungefär:

De du kallar moderna män (i alla fall här) kännetecknas mest av en förmåga att ha skrynkliga kläder och en oförmåga att dra upp byxorna.

Här finns inte det jag vill ha.

Fortsättning följer, som väl är (kanske) inför stängda dörrar.

Detta var i alla fall ett sätt att spendera en fredagkväll.

young and invincible

åh, åh, jag skulle vilja skriva ett inlägg om finfrämmande deluxe, om att besöka harry potter-land, gosskörer och hur mycket magknip man kan få av att äta för mycket fudge på en skala mellan 1 och 365, men jag får inte riktigt ihop det, orken och lusten finns inte riktigt där, jag sparar det till någon gång senare då det kan få lysa upp i höstmörkret, fast det är varken kallt eller särskilt mörkt här i regnlandet - det bästa jag tagit med mig hit är en rejäl regnjacka och det finaste man kunde få när ens bror var på besök förutom massor av kramar, skratt och intressanta samtal var nog en stekpanna - den hänger nu i min garderob, väntar på mig att gå och köpa en skvätt mjölk och några ägg - någonstans ska man börja.

dagens största glädjeämne är att faktiskt få sätta ihop och bli av med healthy body healthy mind-presentationen. vi är något stort på spåren. jag tänkte maila mr patrick lite senare och kanske föreslå en rubrik i stil med "Young and invincible, for how long?"- när vi träffades vid lunchtid i RCMbaren så hade vi fullt upp att bolla idéer, ansvar och sätta ihop dem till en schysst presentation.

och du, inga sweatpants imorgon va?