Visar inlägg med etikett Bach. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Bach. Visa alla inlägg

tisdag 26 oktober 2010

KAFFE med BACH!!!!!!!!!!!

Det är något speciellt med kaffe, det visste redan Johann Sebastian Bach -- en bekant berättade om sin vana att starta varje morgon med en av Bachs koraler och en stor kopp varmt kaffe, för att känna hur livet sipprar in i händerna och huvudet*. Själv är jag något av en samlare: jag har många kaffesouvenirer i mitt rum: en cafetière, ett urval av finska kaffekoppar, en guldfärgad Gustav Klimt-mugg och numera tunt, vitt kaffeporslin från SCR.

Ni vet, det finns så många människor som kategoriserar J.S. Bach antingen som en djupt religiös, metafysisk nummermystiker, eller som vilken annan praktisk barockkompositör som helst som producerade stycke efter stycke utan eftertanke ("Telemann + 21 barn"). Vad jag verkligen aldrig har förstått är alla de som säger att Bach inte hade någon humor. De vet inte vad de talar om...... mina damer och herrar, får jag presentera, en man med ett universiellt budskap:

J.S. Bach: "Kaffe-kantaten", BWV 211!

Narrator (recitative)
Be quiet, stop chattering,
and pay attention to what's taking place:
here comes Herr Schlendrian
with his daughter Lieschen;
he's growling like a honey bear.
Hear for yourselves, what she has done to him!

Schlendrian (aria)
Don't one's children cause one
endless trials and tribulations!
What I say each day
to my daughter Lieschen
falls on stony ground.

(Recitative)
Schlendrian
You wicked child, you disobedient girl,
oh! when will I get my way;
give up coffee!
Lieschen
Father, don't be so severe!
If I can't drink
my bowl of coffee** three times daily,
then in my torment I will shrivel up
like a piece of roast goat.

Lieschen (aria)
Mm! how sweet the coffee tastes,
more delicious than a thousand kisses,
mellower than muscatel wine.
Coffee, coffee I must have,
and if someone wishes to give me a treat,
ah, then pour me out some coffee!

(Recitative)
Schlendrian If you don't give up drinking coffee
then you shan't go to any wedding feast,
nor go out walking.
oh! when will I get my way;
give up coffee!
Lieschen
Oh well!
Just leave me my coffee!
Schlendrian
Now I've got the little minx!
I won't get you a whalebone skirt
in the latest fashion.
Lieschen
I can easily live with that.
Schlendrian
You're not to stand at the window
and watch people pass by!
Lieschen
That as well, only I beg of you,
leave me my coffee!
Schlendrian
Furthermore, you shan't be getting
any silver or gold ribbon
for your bonnet from me!
Lieschen
Yes, yes! only leave me to my pleasure!
Schlendrian
You disobedient Lieschen you,
so you go along with it all!

Schlendrian (aria)
Hard-hearted girls
are not so easily won over.
Yet if one finds their weak spot,
ah! then one comes away successful***.

(Recitative)
Schlendrian
Now take heed what your father says!
Lieschen
In everything but the coffee.
Schlendrian
Well then, you'll have to resign yourself
to never taking a husband.
Lieschen
Oh yes! Father, a husband!
Schlendrian
I swear it won't happen.
Lieschen
Until I can forgo coffee?
From now on, coffee, remain forever untouched!
Father, listen, I won't drink any!
Schlendrian
Then you shall have a husband at last!

Lieschen (aria)
Today evendear father, see to it!
Oh, a husband!
Really, that suits me splendidly!
If it could only happen soon
that at last, before I go to bed,
instead of coffee
I were to get a proper lover!

Narrator (recitative)
Old Schlendrian goes off
to see if he can find a husband forthwith
for his daughter Lieschen;
but Leischen secretly lets it be known:
'no suitor is to come to my house
unless he promises me,
and it is also written into the marriage contract,
that I will be permitted
to make myself coffee whenever I want!'.

Trio
A cat won't stop from catching mice,
and maidens remain faithful to their coffee.
The mother holds her coffee dear,
the grandmother drank it also,
who can thus rebuke the daughters!

* Även kända som de viktigaste delarna av kroppen.

** märk väl ordvalet: a bowl of coffee! Det har framkommit kritik mot mitt sätt att bjuda gäster i Oxford på vin ur skålar, men detta är egentligen en gammal lutheransk sedvänja.

*** t ex kaffe, choklad eller klavikordspel.

En kaffedoftande PUSS,
Krullet
PS. Varning för inspelningen av den här kaffekantaten. Som vanligt är det MYCKET SVÅRT att realisera Bachs otroliga ideal i praktiken...

lördag 23 oktober 2010

! the mark of excitement !!!!!

GODMORGON!!!!!!!!!!!!!!!!!

Jag har just vaknat efter 14 timmar sömn, och jag känner mig pånyttfödd!!!! Jag har jättemycket energi!!!! Och kanske lite för mycket kaffe!!!!!!!!!!!!!

Oxford gör konstiga saker med ens sömnvanor. Till exempel upptäcker man då och då att klockan är fem på morgonen och man sitter under ett träd bland gotiska ruiner och fryser och pratar om 1800-talspsykologi och tibetansk mysticism. Eller att klockan är halv sex på morgonen och man har just tvingat upp sig själv för att öva trestämmig musik (vilket är något fruktansvärt).

Igår hade jag min första lektion på det berömda klavikordet, inkluderande en stor mängd kaka. Det finns mycket att säga om Bach, men vad man än vill säga så kommer det ändå att låta dumt i jämförelse med vad Bach själv säger. "Look, there's his name!!!!" skrek min lärare i falsett och pekade på en kombination av toner, inflätad mellan de andra stämmorna. "He's talking to you!!!!!".

Att spela gamla klaviaturinstrument kan vara mycket emotionellt. Och oerhört frustrerande, förstås. Men i slutändan fantastiskt. Jag klagade: "jag önskar att jag hade upptäckt det här tidigare!!!!!!", min lärare sa: "var glad att du får upptäcka det nu, på det här sättet!!!!!!!".

Sen sa jag: "vet du att dom ska spela Tannhäuser i vinter i Convent Garden?!?!?!?!" och han svarade: "är det sant!??!?!?!?! Tannhäuser är min FAVORITOPERA!!!!!!!!". För den som vill veta mer om Tannhäuser, klicka här för att läsa en liten text jag en gång skrev.

Så, jag anar nog vad ni har tänkt rakt igenom hela det här inlägget. What's up with the stupid exclamation marks!?!??! Jag undrar snarare: varför är moderna människor så tveksamma till utropstecken? Tja... kanske för att de får en att låta som en jävla tönt (se ovan).

lördag 13 mars 2010

Oxford - det bästa av två världar?


Det är sånt man kommer på när man åker till Oxford.

Sen kommer man på hur jäkla koolt det är med cembalokonserter, grannar som förfestar med dunkande bas och Disneylåtar. Sista kvällen på terminen - klart det ska festas till!
Vad passar bättre än kroppsmålning, minimal klädsel och Hassans rullande kebab.
Jag kan inte tänka mig något bättre.

Det vore kanske en afton i ett rum med heltäckningsmatta, en grön spinett och en lysande rosengirlang - Det bästa? Du måste inte välja.

lördag 20 februari 2010

listan


Häj läsarna.

Jag tänkte berätta lite om vad Karin har att se fram emot på måndag.

* Bachs matematiska geni materialiserat i underbara inspelningar av Brandenburgkonserterna
* Oxfords bästa sushi (Bach och sushi VS Scarlatti och pizza - vad väljer man?)
* diskussioner för att lösa livets alla problem
* att få ge mig grovt bröd
* solen som skiner ute, fåglarna som sjunger
* ett Krull på gott humör
* kryddigt te och persisk poesi
* live klavikord, om hon har lyckan med sig

Som ni ser kan listan göras mycket lång. Själv längtar jag förstås också dit, men även till nästa lördag då jag ska få träffa Bollen i London :) puss på Bollen!

Mitt nästa inlägg kommer att handla om klavikordet - guds instrument på jorden - dess historia och dess funktion. Utlovas: 101 sätt att använda ett klavikord! Något att se fram emot, minst sagt.

torsdag 1 oktober 2009

say no more

Idag har jag pratat för mycket
och jag har gjort många bra saker (det är en bra kombination):

Jag har hämtat orkesterstämmor,

sjungit kör - jätteroligt, vi sjunger så många fantastiska stycken - det är Brahms, det är Mendelssohn, det är Bach, det är RCM-favoriten Parry med flera. Britter är ruggigt dåliga på att sjunga tyska - die Craft verschwindt je mehr und mehr. Die Craft mmm, mm. Die Kkrraft; Kraft, Kraft, Kraft. Det är bara så det är, men de kan sin Bach.

Jag har berättat för min körkompis att jag tycker om att kasta pappersflygplan och tugga tuggummi på repetitionerna, att tyska och svenska är ganska lika och ja, lite tyska kan jag, att, att sjunga kör är ett perfekt tillfälle att spana in folk (really?) och att vi gott kunde ha tio minuters napping på schemat. Det ligger nog något i det.

Lämnat in ett leave of abscens-form för reading week, för det verkade som att vi ändå skulle ha instrumentala grejer den veckan och jag har ju redan bokat flyget till Sverige och förhoppningsvis kammarmusikkursen.

Försökt få mina kontrabaskompisar att enas om att det är en god idé och ganska skoj att spela kontrabaskvartett tillsammans - de var mer än skeptiska och något oproffessionella i sin ovilja att vilja sammarbeta med varandra; efter tre veckor gott folk, tre veckor. Jag ger det en chans!

Tvättat!

I förväg (i preventivt syfte) förstört ett moment - men det är ändå ingen date...

Uppfunnit två ord, to be expressious and to do something do-ie
Jag vet inte om de helt är uppfunna, kanske snarare upptäckta och satta i använding.

Sen blev jag lite ställd av att bli uppmanad att tro på mig själv när jag filosoferade över att det var svårt att bestämma något. Men det kanske bara var trevligt, jag vecklade istället in mig själv i en vild förklaring till varför.
Less is more?

Less is less and more is more!
Jag är expressious och det är mycket lättare att göra något med någon som inte riktigt känner om det är något do-ie. Det är bara så det är.


måndag 11 maj 2009

-


Jag känner att jag inte tar denna veckas utmaningar på allvar.
Jag har inte tvättat, men jag har lagat mat.
Jag har inte gått och lagt mig, men jag har borstat tänderna.
Tur för mig att vi inte börjar förrän efter lunch, men då börjar också allvaret.

Det här är typ vad jag har suttit och gjort alldeles för länge nu, förutom att rensa lite bland mina fotoalbum: Facebookat.


Plus att jag bygger på min samling Classics on Spotify. Check it out, vettja - bara bra låtar!

fredag 27 mars 2009

På tal om Bye Bye Blackbird


Karin says: nina simones är ju värsta klassiska kompositionen i början
ANNA says:
den är helt knäpp
Karin says:
vi har ju fått lära oss att simone var en skicklig bachtolkare under sin karriär som klassisk pianist
Karin says: på tal om kontrapunkt så var det japansk-popkontrapunkt i tv-spelet som pelle spelade som gick ut på att man var en liten grön gubbe som rullade på en boll och samlade upp saker
ANNA says:och därför undrar vi vem som vann fotbolls-vm 76 på vågrätt 5

onsdag 5 november 2008

Fy!


Varför ska det alltid bli såhär Kim, så fort man vänder ryggen till?

Inte ont anande lämnar jag Kim ensam en liten stund i övningsrummet & när jag kommer tillbaka är Kim borta. Hur svårt ska det vara & vad gör man? Det kanske inte har gått så bra på sista tiden, Bachs dubbelkonsert i helvetestempo och Eccles-sonaten kanske är knäckande, men supa, på en onsdag? Det är inte ok! Fy!