Krullet säger att jag måste blogga mer & jag misstänker att hon har rätt.

Jag har kört fast lite och sen har jag fastnat på twitter - ni skulle bara veta vad tok man kommer på sig själv med att skriva där.

Söndag var dagen idag.

På eftermiddagen gick jag ut och spatserade lite. Införskaffade mig skräp på storpack att ha med russin i min mjölk. Jag hittade också en sån underbar liten manick som renar vattnet från klor och allt möjligt - äntligen är dilemmat med simbassängsvattnet avklarat - det smakar nästan, men bara nästan som hemma! Väl investerade £13. Till skillnad från att välja mellan att vara uttorkad, bära hem vatten eller spä ut simbassängsvattnet med socker/sötningsmedels-stinna koncentrat så tror jag att dessa £13 i längden sparar mig månget besvär.

Uppdateringen på min ont i halsen som jag haft hela veckan och en bit in i veckan innan har gått över till att vara inbordes slem, ett berg av näsdukar och torrhosta. - Jag låter riktigt sjuk, men det är inte så illa.

Igår var det lördag. Jag träffade Kymi för en sen liten minisemester och varm choklad vid kl 10 på den gasolvärmda uteterassen - de tycker inte riktigt om oss där, men vi tycker om stället, så vi går dit ändå. Jag menar, kulörta lampor, värme och varm choklad mitt i natten, kan det bli bättre än så?

Jag har även byggt en liten borg av min säng. Vi hade alltid klossar under benen i huvudändan av sängen när vi var små - så nu provar jag höghöjdsmetoden för min hosta.

Lägger också in en bild innan slemmet och högfärdshostan tog över (ni vet, man bli grön, inifrån och ut, det röda runt näsan är bara en skenmanöver - men snyter sig och snyter sig - men det tar banne mig aldrig slut) - jag var lycklig då - det är så jag vill bli ihågkommen om jag begravs av detta berg av snorpapper!

Nu är det efter läggdags. Håll till godo.

Det kan hända att det händer ngt spännande i veckan - vem vet?

Ja, jag ska inte glömma att säga att jag har cyklat på fel sida av vägen. Det är totalt förvirrande att vara trafikant av alla sorter i det här landet där högersvängar är livsfarliga.

Och bakpulverkuren går över förväntan - ni ser väl själva vilka lockar. Jag gillar't.

På återseende!

cöllegepaaaaarty

För er som fått er en sneakpeak på what's up and going via twitter (här på sidan eller på autotroll) och undrar lite precis hur kan ett sånt hära collegeparty utspela sig, de sägs ju vara legendariska - vad vore London utan collegepartyn, tanken i var mans huvud, så tänkte jag att jag kunde ge er beskrivningen av ett sådant.

Först ska man vara noga med de subtila undertitlarna till dessa partyn. 'Back to school' betyder inte bara en möjlighet att träffas efter long time no see - nej, nej. Då har man inte förstått någonting! Det är istället en möjlighet att plocka fram det trashigaste din garderob har att erbjuda, kortkort, knästrumpor, genomskinliga skjortor, den pushigaste av pushup bras, gärna allt på en gång och högklackat så du du slår huvudet i dörrposterna är naturligtvis självskrivet.

Om du bara läste dress fancy så är du alltså fel ute.

Ölen är billig, musiken dålig, lokalen samma gamla vanliga - men folket är crazzzzy.

Det ramlas, det dansas, det skrålas och det strulas kors och tvärs. Hon som bedyrar på damernas i början att kvällen att hon har en sååån fantastisk pojkvän hamnar med tungan långt ner i halsen på både en och annan snubbe. Grabben som du drar upp på dansgolvet för att röja loss med gör snabbt upp med sin polare om vem du stöter på och vill dra iväg dig för att visa "the concert hall" har jag sett den? Han är dessutom både från Kina, Armenien och spelar trombon, allt på en och samma gång. Men det är inte det som är själva grejen liksom. Jag är föga intresserad av att stoppa tungan i främmande mäns ansikten som inte dansar. Det är grunden i en god man. You wanna get with me you better show me some moves!

Den bästa partystrategin är att ett DANSA, två ha en god chaparone, adoptera några på vägen och lära känna folket som är där på ett eller annat sätt. Jag tror till exempel Arne blev glad när jag bad honom rädda mig från den främmande mannen och ta mig med ut och röka.

En fest är också ett utmärkt ställe för jämförande empirisk forskning. Vi studerade chest hair och tafflig cigarettrullning - även socker som partydrog.

Någonting i den stilen!

try sleeping with a broken heart

soundtrack

lost within space

body art 2.0

jag är kall om näsan, vaken och skrattar seriöst åt Katherine Heigl i filmer som Knocked up* och 27 dresses

*seriöst kul film

(etiketten senromantik är humor i kvadrat här - bara så ni inte missar det)

! the mark of excitement !!!!!

GODMORGON!!!!!!!!!!!!!!!!!

Jag har just vaknat efter 14 timmar sömn, och jag känner mig pånyttfödd!!!! Jag har jättemycket energi!!!! Och kanske lite för mycket kaffe!!!!!!!!!!!!!

Oxford gör konstiga saker med ens sömnvanor. Till exempel upptäcker man då och då att klockan är fem på morgonen och man sitter under ett träd bland gotiska ruiner och fryser och pratar om 1800-talspsykologi och tibetansk mysticism. Eller att klockan är halv sex på morgonen och man har just tvingat upp sig själv för att öva trestämmig musik (vilket är något fruktansvärt).

Igår hade jag min första lektion på det berömda klavikordet, inkluderande en stor mängd kaka. Det finns mycket att säga om Bach, men vad man än vill säga så kommer det ändå att låta dumt i jämförelse med vad Bach själv säger. "Look, there's his name!!!!" skrek min lärare i falsett och pekade på en kombination av toner, inflätad mellan de andra stämmorna. "He's talking to you!!!!!".

Att spela gamla klaviaturinstrument kan vara mycket emotionellt. Och oerhört frustrerande, förstås. Men i slutändan fantastiskt. Jag klagade: "jag önskar att jag hade upptäckt det här tidigare!!!!!!", min lärare sa: "var glad att du får upptäcka det nu, på det här sättet!!!!!!!".

Sen sa jag: "vet du att dom ska spela Tannhäuser i vinter i Convent Garden?!?!?!?!" och han svarade: "är det sant!??!?!?!?! Tannhäuser är min FAVORITOPERA!!!!!!!!". För den som vill veta mer om Tannhäuser, klicka här för att läsa en liten text jag en gång skrev.

Så, jag anar nog vad ni har tänkt rakt igenom hela det här inlägget. What's up with the stupid exclamation marks!?!??! Jag undrar snarare: varför är moderna människor så tveksamma till utropstecken? Tja... kanske för att de får en att låta som en jävla tönt (se ovan).

jag blir kär

AprillAprill är något av det finaste jag sett på länge.

Inte bara så himla fina barn utan så fint inne och så många fina tankar.

- Tummen upp!

skogsvälsignelse

Idag har jag också röstat. Men mest av allt har jag lyssnat på detta och läst detta:

The forest begins to stir,
the night draws near to the trees;
as if they listened enrapt,
they touch one another gently.

And under their branches
there am I all alone.
There I am all to myself;
and all for you only.

Låt oss alla hoppas på en regering som stödjer kulturen!