post'n måste också få jôbbe

Idag har jag brottats lite med en kopiator. Jag borde kanske tänkt en gång extra när jag såg att de hade kallat in proffesionskunniga att bearbeta den andra kopiatorn i musikbiblioteket. Men så långt tänkte inte jag.

Av någon anledning hade iaf den här kopiatorn ont i magen sedan någon bestämt sig för att skriva ut ett extra besvärligt partitur på A3-papper. Det hade helt enkelt fastnat och någon hade helt enkelt bara övergett skeppet och dragit. Jag aborterade först ett papper, sedan två och tre till. Sedan frågade jag kopiatorn om det inte kunde vara min tur nu, vi kom överrens om det. Kopierade ett fint litet intyg. Bra så, papper ur andra facket, svartvit kopia, ensidig, ja, javissst.

Men sen då? Jo, nämligen det lilla intyget som inte skulle sitta i kö 4-5 timmar här i London utan skulle åka hela vägen till Östersund. Det kunde vi kanske scanna? Ja, så långt var vi överrens. Behöver jag kanske logga in på en dator och ta det den vägen funderade jag (och insåg att det nya lösenordet jag hittade på i dag hade försvunnit samma väg som det kom - alltså helst inte).

"Jag kan maila det åt dig! Jag kan maila det åt dig!"

Jaha, jaså, jo, det vore ju fint. Ploppar in min mailadress och kilar mig i huvudet för att få den att börja scanna. Mhm, den knappen där kanske. Ja, jo. Men så har farbror installatör inte gett scannern tillgång till internet eller tillåtelse att maila eller vad det nu var. Och då gav jag upp. Drack en kopp te och gick hem.

Nog får vara nog.

Posten måste också få jobba.

"& vad gör jag?! jag åker spårvagn!"

jag har ena fantastiska helger, fjärran från allt vad sex drugs och lite hederligt slagsmål heter -

igår bonade jag golv och tvättade väggar, idag låg jag i sängen, löste korsord på kökssoffan och kokade berlottibönor - sen hade jag ont i ryggen (misstänker starkt att de avklippta vingarna börjat bete sig som inåtväxande hårstrån - som om själar kunde flyga)

hur får jag utlopp för mina extroverta känslor?

jag hamrar på lakritskarameller och kokar knäck.

HD H.264

HD H.264

För mer spårvagnsmusik - The Tram Sessions.

För mer Navid Modiri & Gudarna - Min ofödde bror (samt en random korvgubbe)

lone, alone

om jag kanske skulle ta och förnya mitt pass

- vill ju inte stå där på flygplatsen i färd med att resa och bli ratad för att mitt pass gått ut - dig kan vi inte flyga hem heller!

jag har ont i huvudet och i ryggen - änglavingen - skulderbladet (en av mina prestigefyllda idrottsskador, kanske skulle lyssnat på farbror Olle när han klappade sig på den runda magen och sa "MUSIKEN, musiken har räddat denna vackra kropp från den skadliga idrotten". den andra sitter i ett lite vekt tredjefinger som fått liiite för många handbollar på sig). i natt kunde jag inte alls sova, allt var kaos och uppochner - men det var ok, för det var första gången på evigheter (typ en vecka).

förra veckan i London gick väl som beräknat. jag tänker till och med tillåta mig till att ge mig en klapp på axeln, för att gå in utan en enda kontrabaslektion (förlåt Elisabeth ^^) i ryggen var både dumdristigt, modigt och bra gjort. jag gjorde bra ifrån mig - men sen är det inte alltid bra är bra nog. även om jag inte tror att det ska vara några problem.

de var glada när jag kom (stort leende) och de var glada
när jag gick (fem minuter senare, "jag ska hjälpa dig ut").

sen då?

det är upp till mig

jag känner det, men det skrämmer mig

visst, min blivande lärare kan ha råkat säga något i stil med; 21 you say, quite mature for a first year student - men med svenska mått mätt och med mina rekord i krumbuktande så låter jag det passera

men det är just det där, med att det är upp till mig som skrämmer mig.

jag har sagt tack och adjö till psykoteamet i Fagersta - de var liksom bara så väldigt fast i här och nu, vecka ut och vecka in, så hade jag lyssnat på de så hade jag varit out of recognition vid det här laget. sisådär sjunde övertrampet jämt kände jag att det räckte. inte ska du väl spela orkester, åka till london, inte kan väl du börja öva utan att vi har sagt de förlösande orden, inte gör det väl något om du sover 11 timmar/dygn, i princip bara tittar på tvserier dagarna i ända & bara äter fil och socker - det låter som något du behöver.

hur länge då?

en månad till? två? resten av mitt liv? - perfekt, då har ni ju i alla fall säkrat försörjningen.

inte för att jag känner mig better of alone, men för att jag har betydligt högre ambitioner för mig själv i form av rent välmående och hellre ensam än i deras sällskap.

bäddmadrassens vara eller icke vara, samt stavningen av ett visst svenskt ord, samt referenser

Det blev måndag igen.

Sängarna i Sverige är så man knappt kan sova i dem. I jämförelse. Det känns som att man svävar på moln eller något liknande. Britterna sysslar inte med saker bäddmadrasser, - får man en hård knölig fjädermadrass ska man vara nöjd!

Lägger in det här lilla kovationen tagen från wikipedia för att vi ska vara på samma plan.

Bäddmadrass är en mycket tunn madrass eller dyna (vanligen 2-10 centimeter tjock), som läggs ovanpå en resårbotten/resår-madrass för ökad komfort och fräschhet.

Detta är alltså något som saknar anglosaxisk motsvarighet. Fråga inte ens. Det är ungefär som med färskost - cream cheese - inget för engelsmän. Mer? Pepparkakor, sill och surströming, men det kanske inte är lika viktigt.

Sedan att få sova direkt på golvet hör inte till ovanligheten - det beror på var man kommer.

Klagar, inte jag inte?

Det är ju mycket lättare att gå upp ur sängen på morgonen i alla fall.

- Å andra sidan är det inte ovanligt att man får sova på golvet; det beror på var man befinner sig - och då snackar vi heltäckningsmattor som man får ; då är det inte riktigt komfort och fräschhet (som tydligen stavas med dubbel-h!???!??) vi pratar direkt.

ref 1 wiki

ref 2 - saknas

*"Eftersom stava utnyttjar en probabilistisk metod för stavningskontroll finns det en liten risk för att felstavade ord godkänns. Risken för att felaktiga ord godkänns ökar något då väljarna för ändelser och sammansättningar valts."

Ska dock påpekas och påvisas (se länk) att ordet fräschhet dock har en anglosaxisk motssssvarighet(här borta alltså ...).

Har lite syverkstad här. Det är ju lördag trots allt.

Rullen med mönsterpapper och de stora mönsterarken har kommit fram.

Ett blått tjockare ylletyg med ett lite rostigt rosa foder ska få tjänstgöra som jacka.

Jag köpte det för några år sen, men det är först nu som det passar (tillgången på varmare, välskräddade jackor behöver helt klart utvidgas ... ) och när jag öppnade min lilla tygsamling kände inte riktigt för att börja med sommarkjolarna som också ligger och väntar (även de bara på idéstadiet i form av oklippta tyger - det kan vara att jag varit lite fast i byxanvändandet och inte riktigt använt kjol som spökar, eller kanske valet av modell - när det bara passar sig helt enkelt, typ bättre tider).

Foto by pappa

Mönstret som från början var ett enkelt, lättsytt skjortmönster med ett passande axelparti manipuleras med extra byst- och axelinsnitt, lite utsvängt här, en annan krage där, en passpoal-ficka, ärmidéer, ett insytt veck i ryggen. Det tar sin lilla betänketid och lite pillande.

Nu sitter jag och funderar nu på om något vattenavstötande mellanlägg kunde infogas. Vem vill bli blöt om axlarna liksom.

Jag lämnar tillskärningen av yttertyget till en något vaknare timme. Speciellt som tillgången kan komma att tryta något - vilket inte är så lyckat om det ska bli en hel jacka. Att pyssla med mönstret har jag inget emot, men att vrida och vända på ett tyg för att få det att räcka till allt kan helt klart både ge mig huvudvärk och få mig att gå genom taket. Den sortens pusslandet får helt enkelt nerverna att krulla sig.

Det känns i alla fall bra att ha gjort något, kliat hjärnknölarna och kunna se resultatet. Jag anar att imorgon och resten av veckan väntar mer råövning. December är alldeleles, alldeles snart här. Hua.

jesu liv och återuppståndelse -

Sitter uppe och filosoferar över Mozarts Requiem, KV 626

Preppar inför nästa helg då jag ska vara med och riva av den i Västerås Domkyrka.

Det är dels den mentala förberedelsen - känna in stycket, få lite överblick. Studera stämman, se över stråk, mördande legatobågar, observera, markera dynamik och göra en mental markering på kluriga ställen.

Hitta en fräsch inspelning i fråga om interpretation och framförande. Tända mysbelysningen och ha pennan i högsta hugg. Känna in tempi, stil och reflektera lite över (när sextondelarna travar sig på varandra) över begreppet WWJD - what would jesus do? - det är ju trots allt honom det handlar om - eller är jag helt ute och cyklar nu? (borde bara vara att få fart på stråken, ha koll på strängväxlingen, vilka fingrar som ska vara var, när och sen hoppas på det bästa va?).

Det som återstår är att realisera högen med noter till något toner, upp- och nedstråk, fjärde-finger eller 1-2 och musik på det hela taget.

Jag hittade en sån väldans fin wiki-sida med över 77 000 uppladdade partitur och utgåvor.

Se själva, här, vad underbart! Partituret, kören, de separata orkesterstämmorna - här i inte mindre än 3 olika utgåvor.

Inte för att tror att vi på en helgs repetitioner kommer gå ner på djupet och frågan hurvida de där tonerna vid F verkligen ska vara bundna eller inte är vad som kommer spela roll - sedan att det inte verkar finnas något som styrker att de borde vara det är dessvärre en helt annan fråga för nu - det här är mkt bättre än Mozarts utgåva av Händels Messiah där duetter och fri musik hade plattats ut och liksom försökt vara något det inte var - legato eller inte legato är klart en fråga för diskussion men inte på samma nivå som när Händel inte längre får vara Händel.

jag är kall om näsan, vaken och skrattar seriöst åt Katherine Heigl i filmer som Knocked up* och 27 dresses

*seriöst kul film

(etiketten senromantik är humor i kvadrat här - bara så ni inte missar det)

! the mark of excitement !!!!!

GODMORGON!!!!!!!!!!!!!!!!!

Jag har just vaknat efter 14 timmar sömn, och jag känner mig pånyttfödd!!!! Jag har jättemycket energi!!!! Och kanske lite för mycket kaffe!!!!!!!!!!!!!

Oxford gör konstiga saker med ens sömnvanor. Till exempel upptäcker man då och då att klockan är fem på morgonen och man sitter under ett träd bland gotiska ruiner och fryser och pratar om 1800-talspsykologi och tibetansk mysticism. Eller att klockan är halv sex på morgonen och man har just tvingat upp sig själv för att öva trestämmig musik (vilket är något fruktansvärt).

Igår hade jag min första lektion på det berömda klavikordet, inkluderande en stor mängd kaka. Det finns mycket att säga om Bach, men vad man än vill säga så kommer det ändå att låta dumt i jämförelse med vad Bach själv säger. "Look, there's his name!!!!" skrek min lärare i falsett och pekade på en kombination av toner, inflätad mellan de andra stämmorna. "He's talking to you!!!!!".

Att spela gamla klaviaturinstrument kan vara mycket emotionellt. Och oerhört frustrerande, förstås. Men i slutändan fantastiskt. Jag klagade: "jag önskar att jag hade upptäckt det här tidigare!!!!!!", min lärare sa: "var glad att du får upptäcka det nu, på det här sättet!!!!!!!".

Sen sa jag: "vet du att dom ska spela Tannhäuser i vinter i Convent Garden?!?!?!?!" och han svarade: "är det sant!??!?!?!?! Tannhäuser är min FAVORITOPERA!!!!!!!!". För den som vill veta mer om Tannhäuser, klicka här för att läsa en liten text jag en gång skrev.

Så, jag anar nog vad ni har tänkt rakt igenom hela det här inlägget. What's up with the stupid exclamation marks!?!??! Jag undrar snarare: varför är moderna människor så tveksamma till utropstecken? Tja... kanske för att de får en att låta som en jävla tönt (se ovan).

minusgrader här

plus tolv i London

what to choose?

... als wäre ich Superman!

Jag har en lite snuskig fascination för grammatik och meningsuppbyggnad. Jag har själv alltid hatat att sätta punkt - jag har mest satt ut de lite varstans för syns skull. Men när någon kommer med en text av något slag så är det som något tänds till i mig. En liten, liten hemlig glöd i en av gud förgäten håla - språkfascismen/fascinationen!

Jag älskade de tyska prepositionerna på högstadiet. Den sena upptäckten av interpunktion och meningsuppbyggnad. Makten som kommer med korrektheten

- stör dig på vad, inte hur, jag skriver!

När min polare* Philip avhandlande av semikolonet I all sin prakt träffade det mitt i prick.

Och kanske det här inlägget De tre punkterna (igen) ...

Nu till saken. Jag minns lektionen i konjunktiv, som om den vore idag.

Idag mobbar jag π, som nog sliter sitt hår över att ha släppt mig lös i sitt CV.

"Ska inte väl stå före det. Ska du inte ha ett komma där. Sådär kan man väl inte säga!"

"Det är väl inte du som skulle vara ("jag vore"!?!!) tacksam utan de som ska vara tacksamma - du tycker det skulle vara trevligt."

I tyskan används konjunktiv främst i en bisats.

Annars säger wikipedia!! oss detta "I de germanska- och romanska språken har dock konjunktiven även övertagit funktioner från det försvunna moduset optativ, vilket man kan använda även i huvudsatser och som uttrycker talarens önskan, indirekta uppmaning eller syn på vad som vore lämpligast." med betoning på det sista då.

Men hur det ska användas - det vete fåglarna.

Jag är en stenhård jobbcoach. - 10 armhävningar!

Men jag lever, jag känner det!

Dessutom känner jag ett visst behov av att det gamla latinska moduset Admirativ borde införas i svenskan.

Ta här ett exempel från turkiskan - detta ädla språk

Kız-ınız çok iyi piyano çal-ıyor-muş.
daughter-your very good piano play-PRES-MIR
Your daughter plays the piano very well!

– DeLancey (1997)

Vem kunde tro att just hon faktiskt kunde spela så jäkla bra? Jag röstar för införandet av admirativ, ska bara lösa det praktiskt först.

* polare och polare, i det här fallet beskrivning av en person jag inte träffat, men som

jag haft ett visst samröre (olämplig samverkan?) med ändå - internet luckrar upp definitionerna.

Han kommer trots allt från Värmland.

jag blir kär

AprillAprill är något av det finaste jag sett på länge.

Inte bara så himla fina barn utan så fint inne och så många fina tankar.

- Tummen upp!

ZZzzZ

Karin håller på med hemligheter. Klockslag okänt.
Inläggets tid och datum manipulerat.

kom kom kom!

Till Krullet:

För en vistelse i Norberg tages, för personlig säkerhet och välmående, med följande

Varma sockar eller innerskor

Ett par rejäla skor

Gegga

Många anekdoter

Kläder för alla väder

Varma tröjor

Badkläder

Undervistelsen

Väntas ett pass simtur a 1500 m

Långa hundpromenader samt sight seeing av Bergslagsbygd

Marmeladsmörgåsar med Norbergsmarmelad

Många koppar te

Låånga nätter utan sömn

Fri tillgång till kök

Samt många äventyr

Kommentarer på det?

Edith Södergran

Vilkoret

Utan att handla

kan jag icke leva,

fjättrad vid lyran skulle jag dö.

Är ock mig lyran det högsta på jorden

bleve jag den trogen,

vore jag icke en flammande själ.

Den som icke med blodiga naglar

bryter sin bräcka i vardagens mur

- må förgås därutanför -

han ej är värd att skåda solen

Edith Södergran ur September (1918)

vem bäddar min säng?

jag har fått några supermagiska John Blundlika sömndroppar

(hej, äntligen gå och lägga sig i rimlig tid och vakna utvilad, nästan)

problemet med dem, är bara den att jag sover som en stock

som rullar, tydligen,

för jag vaknar halvt invirad i lakanet och med täcket uppochned oc...

och varför, min gud, varför är mina bästa diktsamlingar

i en källare

i en annan del av Sverige?

jag suktar

trånar

och trängtar

Karin Boye kom hem

2008

vild, arg, stark eller glad - någon att se i ögonen och stå bredvid

do kiss and do tell - my personal weltschmerz (sic!)

någon fantastisk, någon som ler, skrattar, blänger och gråter... *

Jag hann inte ge mitt hjärta. Jag gav en burk chili.

Och för det fick jag prinsessan och halva kungariket.

men

fanfanfan

den låten har dykt upp i min omgivning för många gånger för att det ska vara bara ett sammanträffande, först på radio, sen random spotify-shuffle, vad näst?

och

vad gör tigrar om natten? De var ute och spatserade vid nio.

Jag kom att tänka på en barnbok av Ulf Stark vi läste på lekis, Jaguaren. Vi gjorde ett bildprojekt i stil av också. Mitt mästerverk hänger fortfarande över skrivbordet på pappas gamla kontor.

"Elmer är liten och obetydlig men en kväll förvandlas han. Plötsligt bli han stor och jättefarlig, han bli en Jaguar. I sin nya skepnad ger sig Elmer ut och skrämmer grannens elaka hund, läxar upp en tant som drömmer om en jaguarpäls."

- från Wikipedia, bara så att vi är överens om vad vi pratar om.

* favorit i repris

ordning i kaoset

När jag flyttade in på Fosievägen för en månad sen så höll jag mig mest därifrån. Sen i förra veckan kom mina föräldrar ner med ett par gardiner hemifrån, lite knäckebröd och örtsalt (förutom att de tog med mig och Mattias på en liten minisemester till Österlen)

I slutet på förra veckan bestämde jag mig för att ge stället en chans. Jag tog hit min kontrabas och min smutstvätt liksom för att markera för mig själv att det är här jag bor, det här är mitt hem. Det sammanföll med att hon som tidigare bott här flyttade ut (det är en tredje som äger lägenheten som kommer hem först i september). Vi letade runt lite efter inneboende, det kom förbi två tjejer, vi mailade med en Olof som läste ljudteknik. Sedan flyttade P ut och jag ärvde hemmet, letandet och en hel massa annat.

Tidigare hade det varit en smått kaotisk, anarkistisk ordning. Inte lite skit i hörnen, ett överfyllt skafferi där tidigare inneboende hade lämnat och utvidgat förråden. Samma gällde kylskåpet och tja, det mesta.

Jag gillar kaos, men ett ordnat kaos.

Så när vi till slut hittade den perfekta (?) inneboende. En mkt trevlig ung kvinna från Marocko med en barn på ett år (ett udda val, men udda är intressant). (Dottern är bara alldeles för gullig). Så insåg jag hur huset såg ut. Som ett slagfält. I dagarna tre har jag därför städat och fejat.

Kylskåpet, sylt som gick ut 2006.

Skafferiet, sesamkakor som gick ut 200?

Köksfönstret som inte såg ut att ha blivit tvättat, sen ungefär förra istiden.

And more to come.

Jag hatar att städa, men det är ett nödvändigt ont.

error

sjukt arg

sådär så man vill spricka

riva väggar och flytta berg

bara för att man kan och för att ilskan ska kunna pysa ut någonstans

en explosion av känslor

sådär så hela kroppen skakar

man vill både sticka och stanna kvar

kasta saker, slå någon och bara sjunka ihop i en hög; försvinna genom golvet

så arg

att det inte finns ord nog

att hjärtat slår i hundratjugo

snart slår hål på bröstkorgen, vill leva sitt eget liv

andas, andas

inte bara ut, inte bara in

ut, in, ut, in

det snurrar fort, tänderna gnisslar

saker flyger

allt som kommer i ens väg

det står ett moln av ilska runt kroppen

kommer inte ut, kommer inte vidare

ctrl+alt+del

ctrl+alt+del

ctrl+alt+del