jag är leonardo da vinci!

Kroppens anatomi!

Muskler - organ - benstruktur.

Jag lodar runt på internet i jakt på vackra bilder av anatomi, fysik, figur och uppbyggnad. Bombar π med bilder och tankar om att trycka tröjor med revben - hjärtklumpar och lungor

Måla tavlor, andas leva och beundra kroppens vackra underligheter.

Tittar jag för mycket på sjukhussåporna? Har jag känslorna utanpå kroppen nu igen?

(Jag har bara fått ner femte säsongen, revival, av Grey's anatomy textad, på fuckin' franska.)

Denna veckas mission: inte se två säsonger av Grey's. ... Varav parantesen ovan därför är en bra sak. Sa vi något om andra serier? Nya bekantskaper? Senaste avsnittet av gamla favoriter? ??

Har varit lite under vädret. Levt i ovisshetens land - nu är det konstaterat, inte av mig utan av medicinsk expertis att jag huserar ett inre krig, punkt, typ. Nej, men dels det. Till följd av ett påstått trauma och min konstnärliga själ i ett litet existensiellt kaos. Kaos och krig alltså. Tills vidare skriver vi under på planen med fokus framåt.

Leka traumabearbetning, åka till London med min konstnärssjäl och leva, dricka öl och andas.

Bilder: 1 Handprint of Amelia Earhart's hand the first woman to fly solo across the Atlantic Ocean and a women of power, 2 Anatomy of Love by Anna Bond, 3 The anatomy of the 4 and 6 Studies by Leonardo da Vinci from his emperic studies of the human body from here. 5 Illustration from Shutterstock.com

mhm

Jag var i Landskrona!
Förra veckan.
Jag var inte där så länge, men vi var en sväng nere vid havet
och det var ruggigt fint, mest ruggigt.
Fast fint också!

π och han gillar pop. Mkt fin grabb.
Vi gick och klappade getter och matade dem med fryst surdegsbröd
- och de var mycket glada.
Nere Malmö brukade jag alltid stanna och tittade på minikängururna de har i Folkets Park
(det var jag och barnen, "mamma mamma, titta!")
En gång var det en sköldpadda och en kanin innanför stängslet, kängururna verkade inte helt nöjda med det.

Gillar iaf honom skarpt.

... als wäre ich Superman!

Jag har en lite snuskig fascination för grammatik och meningsuppbyggnad. Jag har själv alltid hatat att sätta punkt - jag har mest satt ut de lite varstans för syns skull. Men när någon kommer med en text av något slag så är det som något tänds till i mig. En liten, liten hemlig glöd i en av gud förgäten håla - språkfascismen/fascinationen!

Jag älskade de tyska prepositionerna på högstadiet. Den sena upptäckten av interpunktion och meningsuppbyggnad. Makten som kommer med korrektheten

- stör dig på vad, inte hur, jag skriver!

När min polare* Philip avhandlande av semikolonet I all sin prakt träffade det mitt i prick.

Och kanske det här inlägget De tre punkterna (igen) ...

Nu till saken. Jag minns lektionen i konjunktiv, som om den vore idag.

Idag mobbar jag π, som nog sliter sitt hår över att ha släppt mig lös i sitt CV.

"Ska inte väl stå före det. Ska du inte ha ett komma där. Sådär kan man väl inte säga!"

"Det är väl inte du som skulle vara ("jag vore"!?!!) tacksam utan de som ska vara tacksamma - du tycker det skulle vara trevligt."

I tyskan används konjunktiv främst i en bisats.

Annars säger wikipedia!! oss detta "I de germanska- och romanska språken har dock konjunktiven även övertagit funktioner från det försvunna moduset optativ, vilket man kan använda även i huvudsatser och som uttrycker talarens önskan, indirekta uppmaning eller syn på vad som vore lämpligast." med betoning på det sista då.

Men hur det ska användas - det vete fåglarna.

Jag är en stenhård jobbcoach. - 10 armhävningar!

Men jag lever, jag känner det!

Dessutom känner jag ett visst behov av att det gamla latinska moduset Admirativ borde införas i svenskan.

Ta här ett exempel från turkiskan - detta ädla språk

Kız-ınız çok iyi piyano çal-ıyor-muş.
daughter-your very good piano play-PRES-MIR
Your daughter plays the piano very well!

– DeLancey (1997)

Vem kunde tro att just hon faktiskt kunde spela så jäkla bra? Jag röstar för införandet av admirativ, ska bara lösa det praktiskt först.

* polare och polare, i det här fallet beskrivning av en person jag inte träffat, men som

jag haft ett visst samröre (olämplig samverkan?) med ändå - internet luckrar upp definitionerna.

Han kommer trots allt från Värmland.

Har hunnit skicka 6 sms. Ringa ett samtal. Som om det vore något slags tidsmått.

Nu, dricker förmiddagskaffe med π som är på andra sidan landet.

Lyssnar på ett otippat fynd Tomas Andersson Wij – Evighet

Grannen klipper gräset, hunden snarkar och Bananer i Pyjamas har tydligen varit i Fagersta ...

nytt inlägg: ett fynd i sajbervärlden: "Film: Så tränas en kantarellhund"

Förra hösten från Svampbloggen- märk väl den fantastiska

låten och smått oförglömliga kommentarer som:

"hunden älskar att arbeta"

"träna på spontana lägganden"

"det är viktigt att ligg blir ett odelat positivt beteende"

"doften blir snart en stark signal för att lägga sig ner"

"nu lägger vi kantarellen på marken, där den hör hemma"

"älskling kan vi inte ha en apa i vardagsrummet?"

Koncept av Inke Heiland - inke.nl

jag visste att jag hade något om en säng, så öppnade jag en skattkista med små fina underligheter:

2006-10-30

ligga stilla

inte röra

90 x 180 ungefär

jag vet inte om luften räcker åt oss båda

ligga stilla

andas omärkt

inte märkas

se

andas stilla

men inte röra

höra hjärtan slå

rubriken hade varit minst tre tecken lång 2006-11-04

säg igen:

- your inbox contains no unread conversations

your inbox has never been as empty as today

Fragment 2006-08-30

Man kan inte bära runt på exploderande bomber.

gapa! Imperativ 2006-07-13

har övat på att blunda

nu, öva på att öppna ögonen igen

på att ligga still

och att bara känna efter

det är den tiden på året nu

till π och en alldeles speciell 17 åring

jag känner mig yr och glad och jag vet inte vad

5 dagar, 4 timmar och 1 minut

bra information

"Du bist im Begriff, π zu anzustupsen. Er wird darüber auf seiner Startseite informiert." - vill ju inte göra ett misstag där inte.