Hej tjejer och killar i alla åldrar!!!!
Hoppas ni njuter av sommarlovet, det gör sannerligen vi på
attvarak.blogspot.com! Jag, Kronken, blev tillfrågad att skriva lite inspirerande om
livet,
sommaren och
den rena läran (i positiv bemärkelse). Svårt, tänkte jag! Sen mindes jag ett samtal om
Jean-Philippe Rameau, hans raffinerade humor och sätt att se på livet... detta är till och med svagt relaterat till sommaren tack vare en och annan simpel bonde!
Över en kopp te diskuterade jag och en vän i vintras ett visst av Rameaus verk,
Les Niais de Sologne (sopig inspelning), och vilka problem, eller utmaningar, för den som är så lagd, detta stycke medför. Den nutida cembalisten som vill följa
'den rena läran' (i positiv bemärkelse!) och låta Rameaus musik tala själv, till en nutida publik i en konsertsituation, måste hantera ett antal svårigheter. Rameaus 'Les Niais de Sologne' innefattar inte bara musikaliska idéer som kan identiferas och framföras så att de talar till alla människor, från alla kulturer och alla tider...
På Rameaus tid var en 'Niais de Sologne' Paris/Versailles-slang för en bonde från provinsen Sologne i centrala Frankrike, som hade tjänat bra, lyckats komma upp sig i societeten och skaffat sig någon slags utbildning MEN fortfarande var simpel och dum*. Le Niais de Sologne kunde t ex ha kommit till Paris för att studera, och bli en klok, förnuftig människa som vet allt om allt och förstår hela världen, men egentligen bara var en förmäten, trånsynt själ.
Med andra ord: vi har ett musikstycke som är så tätt sammanlänkat med en utommusikalisk idé att denna idé för kompositören och hans samtid antagligen tog musikalisk form i stycket och framförandet... när man vet vad denna idé (un niais de Sologne) är, kan man börja höra den i musiken! Frågan är: hur gör man, när man framför detta stycke idag för en ovetande publik? Naturligtvis kan musiken fortfarande stå för sig själv, naturligtvis kan man göra sitt bästa för att uttrycka den simple bonden turned rich and famous i sitt spel. MEN vi vill ju komma Rameau så nära som möjligt... är det inte tråkigt att missa en så stor del? Vi vill kanske inte reproducera vad Rameau hade, men vi vill förstå och kommunicera med honom!
Jag hörde en gång detta stycke på konsert, och medveten om ovanstående bakgrundshistoria kunde jag sitta i Oxford och småskratta åt vissa i publiken**, som inte hade nån aning om att Rameau just gjorde sitt bästa för att retas och busa med dem. Även om jag hade roligt, så var det kanske synd att cembalisten inte berättade om bönderna från Sologne för publiken. Eller? Låt oss föreställa oss följande scenario: en äldre, manlig cembalist (kanske inte helt olik Sveriges mest kända musikvetare Gunno Klingfors, som vi alla älskar och beundrar......) kliver upp på scenen och börjar med dryg röst berätta om "på J.P Rameaus tid, dååå var det minsann så, att ett gäng bönder flyttade in i Paris, städernas stad...etc".
Förutom att detta skulle vara JOBBIGT att lyssna på, så finns att resultatet skulle bestå av ett gäng självgoda människor i en konsertsal, så upptagna av att tänka på hur bra de förstår Rameau och hans fascinerande tid, att de inte ens hör musiken. Ödets ironi - Rameaus lilla stycke om Les Niais de Sologne har plötsligt skapat en salong nutida Les Niais de XXX. Kanske ska vi helt enkelt lita på att Rameaus musikalitet är tillräckligt stor för att kunna kommunicera med oss trots vår okunskap om hans tid och tankar?
Puss,
Kronky xxxxx
Fotnoter
* Här kan vi dra oss till minne skämtet: 'vad är värre än en simpel och dum lantis?', 'en simpel och dum lantis i förklädnad!'. Wanda Landowska uttryckte detta genom bilden av en ung lantlig tjänarinna som på söndagen står framför spegeln, beundrar sina nya kläder och tänker 'Om dom där hemma bara kunde se mig nu, så skulle dom bli gröna av avund...'.
** Kanske skulle en nutida, engelsk översättning av Rameaus stycke vara 'The Simpletons of Oxford'...?
PS. Jag lovar er ett lite roligare och mer underhållande inlägg nästa gång (önskemål kan tillgodoses!), pris till den som tog sig från början av denna text ända ner HIT.
Inlägg
