"Till krullet"* står det på en liten lapp. Nämen! En pianopall var precis vad jag behövde -- hittills har jag behövt konstruera min egna med hjälp av två stolar och två kuddar, med ett trångt och obekvämt resultat. Jag anar en stor rymd av frihet öppna sig ovanför mig.
Jag är så tacksam över hur bra jag har det helt plötsligt: det är minsann på tiden att det jävla livet börjar ge mig vad jag förtjänar. Jag som har lidit så mycket!
* Eller, så står det kanske inte. "Krullet" liksom, det är det bara för er alldeles speciella läsare som jag är Krullet. Originalorden försvann i översättningens djungler.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar