grammatik

Ill-egal, där prefixet ill1 är något dåligt, nästan dåligt överrensstämmande med-ordet efter. Och egal något en inte bryr sig om.
Blir inte det då något dåligt som en inte bryr sig om?

Liksom som engelskans illegal - dåligt överrensstämmande med legal (legalt/lagligt).

Så dagens svängande med illegalt komna flyktingar - blir då dåligt överrenstämmande med egalt komna flyktingar!
Alla människor är ill-egala!!

1 http://www.onestopenglish.com/community/your-english/word-grammar/your-english-word-grammar-ill/554486.article

Men ingen människa är illegal - då är det något fel på den medmänskliga kompassen och de som författat lagen.

nu

Nu har ni i alla fall början på det här nya kapitlet i Londonfararens liv,

varje kväll, more or less, så trampar jag de 100 trappstegen upp till mitt lilla hak och så finner jag mig själv på fredad mark - för skulle det komma någon och vilja mig något här måste de först hitta den lilla lilla öppningen i häcken, sen ta sig förbi den stora läskiga draken på bottenvåningen och sen klättra alla de snirkliga trapporna hela vägen upp till taket - och jag säger er - det är inte vem som helst som klarar det.

- för att det dessutom ska bli mer sagolikt så har jag åtminstone två madrasser, varav en mycket knölig, precis som det sig bör i det här landet - sen håller jag på att sparar ut mitt hår (iaf stora delar av det) så om någon känner för att rädda mig genom att klättra upp för mitt långa vackra hår - så kom tillbaka om några år!

Ovanpå det så har jag ett eget litet kök, dock utan avlopp för tillfället, men med en liten liten spis och ett litet litet kylskåp. Jag har en egen toalett, med ett alldeles eget badkar - dock i SANN engelsk anda så har vi för säkerhets skull separata kranar - även i badkaret och ingen duschslang (som i alla fall jag är van vid hemifrån): hur blir man ren där är frågan?

- Se det blir man inte, för vad jag har erfarit så räcker varmvattentanken bara till ca 30 cm ljummet vatten, eller om nu tidsangivelserna för ett varmt bad var lite otillräckliga - och badrummet innefattas inte av underverket till element som är övervåningens värmekälla placerat i mitt sovrum - dvs ohyggligt kallt med en touch av frisk luft pga enkelglasen man föredrar i sina fönster förvisso förgyllt av fågelsång från den vackra parken som ligger bakom husen.

Tvaga sig gör man alltså med fördel annorstädes, hos t.ex. bekant alternativt på College.

Vill man tvätta är även det ett äventyr - man packar sin tvätt på för ändamålet lämpligt sätt och så tager man den under armen och spatserar runt kvarteret tills man finner den utmärkta kurdiska tvättomaten där man för det förmånliga priset av £3 beviljas tvätta sin tvätt.

Transporterar sig gör man med fördel - då det är ett mkt lämpligt sätt att ta sig från en plats till en annan - medelst apostlahästar alt buss, då hållplatsen som tager en raka vägen till College behändigt nog stannar på ett ungefär stannar tvärs över vägen (ha då i beräkningen att medelst kontrabas är det 4 krokiga trappor senare och det kan vara äventyr nog för en resa) - från och med lite mer än en vecka från idag kan jag också lägga till den begagnade lilla cykeln jag köpte för £35 på Portabello Market till listan av färdmedel. Mkt behändig liten sak.

Premiärturen togs således om aftonen på lördagen och det plingades vänligt på alla medtrafikanter som envisades med att köra på fel sida av vägen. De signalerade hövligt tillbaka inkluderat diverse gester.

Ni måste naturligtvis höra om min landlady och diverse andra saker med, men det får nog bli vid annat tillfälle. Vi har för stunden som de säger i det här landet, exhausted the subject.

Fridens liljor.

alltså

ingenting är fan lätt när man inte har koll på upp och ner, knappt ens fram och bak

när man helst inte pratar med folk gör man inte så många nya bekanta

- tar man definitivt inte hand om gamla - av någon anledning känner de sig exluderade - inte mkt jag kan göra, för jag vet inte heller vad som händer - ännu mindre vad någon ska göra, allra minst jag själv & goda råd går in genom ena örat och ut genom andra

tacksamt läge kan man säga.

ännu peppigare när vi kör en runda, jag skickar dig till den här experten för konsultation

ja, hum, säger du det

inte mycket jag kan göra

det finns ju inga quick-fixes som du säkert känner till

det här kommer ta tiiiiiiiiiiiiid

Mmm, precis vad jag är sugen på.

Vad har jag att förvänta mig under den här tiiiiiiiiden, tänker DU?

vi kan ju förstås prova det här pillret, vad tror du om det

om vi byter ut det här andra pillret du har?

jaså, varit trött säger du - ja det kan ju vara en bieffekt

inte velat äta? ja, det också.

Ja, hahaha, i över ett halvår.

13 timmar sömn och bara mjölk och flingor, så lustigt du.

Just lustigt. Det är precis den känslan jag också känner.

Så, om ni undrar så jag simmar väl på här i min ände av bassängen. Om du vill vara med så kommer jag ju inte säga att du är välkommen, men jag behöver dig säkert här ändå - fattar inte sånt så bra och har liksom tappat hoppet här.

Sex veckor till en ny sån här referal. Prova farbror terapeuten som har en tid i månaden på ett ungefär. Alltså Tjene!

jaha?

Jag går på mina lektioner som jag ska, men jag är inte riktigt med.

Sen händer något mer som kan i det närmaste kan liknas med en frontalkrock.

Inte så lyckat vill säga.

Jag hade tankar om att jag ville byta kontrabaslärare när jag skulle komma tillbaka till College. Redan tidigt hade jag den bilden klar för mig, att det liksom skulle vara dealen jag gjorde mig mig själv - och framför allt att det skulle vara BRA för mig.

Nu blev det inte så och min vana trogen så tänkte jag, ska inte det gå det. Satte huvudet först och gav mitt allt. Det räckte liksom inte och orkesterkrumbuktandet bättrade inte på oddsen. Vi var liksom överrens om att det inte var det optimala för mig - själva lärare-elevrelationen - då det sedan tidigare är en känslig punkt. Huvudet före, ärlighetens flagga i topp. Jag ville själv "reda ut"/berätta detta för läraren jag tänkte lämna.

Ett mycket hedersamt men inte särskilt strategiskt drag från min sida - eller vem vet vilka stormar som stormat annars - jag hade ju tagit patent på min sida av storyn och hade spelat mina kort så ärligt och rättvist jag kunnat.

Men fy fan. Fy fuckin fan.

Det rörde upp så sjukt mkt dåligt gammalt groll - det här är nu över tre veckor sedan och jag liksom sitter fortfarande här. Vill ta mig samman, vet åt vilket håll (och det är ett bra sådant) men jag vet liksom inte längre hur man gör.

& hur kan man glömma något sånt?

så det är väl ungefär det jag har att säga.

ni får ursäkta att det inte kommer några blogginlägg - dels har jag en grav twittercrush - sen vet jag knappt vad som är upp och ner & jag pratar knappt, ännu mindre skriver av mig själv när det är så.

sen då?

Noter måndag, repen börjar imorgon. Jaså, jaha, jo, när sa du?

Jag är inte bra med change of plans så jag det tog mig kanske 3 dagar innan jag kom över första chocken. Och det är som bekant inte hela vägen till att acceptera något.

Lagom till konserten en vecka senare hade jag kommit tillfreds med att jag var där, att det var ok, att jag gjorde mitt bästa och att det faktiskt var en fantastisk upplevelse att få vara med och spela i det här projektet - men det var som sagt inte med den känslan som jag gick in i det.

Jag ska inte klaga, det kändes fortfarande bra att vara tillbaka, grymt att vara back in the game.

Bara en liten vinglig start. - Självklart underskattar jag effekten detta har på mig.

Vill köra på som om inget hade hänt, fullt ös medvetslös - nej, men liksom rakt in en vägg.

När ska man någonsin lära sig av sina misstag och låta saker sjunka in och inte vara mer übermensch än att man erkänner att saker påverkar en. Precis det undrar jag. Ska bli bra på det någon dag.

ok såhär:

Jag kom till London, bara det en seger i sig.

Det var det klokaste jag kunde tänka mig efter 10 månaders slit, blod och tårar på hemmaplan. Ok inte så mycket blod, men ändå.

Och jag tog inte den korta vägen. Nej. Jag tog båten.

Med all min packning ungefär överallt och ungefär inga händer fria tog jag mig via Stockholm, Bahareh i Sollentuna, Köbenhavn, Esbjerg, Harwich till London Paddinton och därifrån till mitt hus med den vildvuxna trädgården på Elgin Cresent, Notting Hill. Ja och de fyra trapporna upp till min lilla vind på det.

Allt det här kanske ni redan visste, eller så är det ointressant pga out of date - men jag tänkte det var lika bra att kasta in.

3 dagars aklimatisering. Måndag, början på januari och plums ner i bassängen, i den djupa ändan.

Eller kanske inte direkt.

Jag hade en vecka, from heaven sent - när jag kände, alltså, det här kan bli riktigt, riktigt bra.

Jag ska bara sätta det här med övningen, inga stora projekt så här mitt framför näsan, jag kan liksom ease in to it - jag har en bra känsla ang det här alltså.

Vad händer sen?

En fantastisk helg som jag tror till och med ni fick uppleva här nedan.

Party, pannkakor och äventyr på det hela taget.

Men också ett litet huvudbry. Sms sent fredag eftermiddag: Karin, kom in och hämta noterna till orkesterprojektet är du snäll. Jag bara oj, vad har jag missat nu. Jag är ju inte schemalagd i något orkesterprojekt förrän i mars och det är ju egentligen PERFEKT - för då hinner jag komma i gång, i fatt och i form.

Men det var inget jag hade missat, mer än att lyckas logga in på min collegemail för hela bilden. Hon simmar, vi kastar ut henne på djupt vatten & jag hade hamnat i ett orkesterprojekt med 3-4or och post graduatestudenter - i en hel vecka.

Men jag behöver ju öva minst 2 helst 3 timmar om dagen. Och nu 6 timmar symfoniorkester och jag som inte ens ska vara här. SERIÖST HJÄLP!

update på gång

Dagen då jag tröttnade på att vänta?

Eller snarare ni kanske jag borde säga - ni vill veta vad som händer.

Det är inte en fråga, det är ett krav.

Ord och inga visor.

Ge dem kakor - eller kanske inte den just nu.

Ni ska få the good stuff senare.

Utlovar fortsatt uselt bloggande!

Krullet säger att jag måste blogga mer & jag misstänker att hon har rätt.

Jag har kört fast lite och sen har jag fastnat på twitter - ni skulle bara veta vad tok man kommer på sig själv med att skriva där.

Söndag var dagen idag.

På eftermiddagen gick jag ut och spatserade lite. Införskaffade mig skräp på storpack att ha med russin i min mjölk. Jag hittade också en sån underbar liten manick som renar vattnet från klor och allt möjligt - äntligen är dilemmat med simbassängsvattnet avklarat - det smakar nästan, men bara nästan som hemma! Väl investerade £13. Till skillnad från att välja mellan att vara uttorkad, bära hem vatten eller spä ut simbassängsvattnet med socker/sötningsmedels-stinna koncentrat så tror jag att dessa £13 i längden sparar mig månget besvär.

Uppdateringen på min ont i halsen som jag haft hela veckan och en bit in i veckan innan har gått över till att vara inbordes slem, ett berg av näsdukar och torrhosta. - Jag låter riktigt sjuk, men det är inte så illa.

Igår var det lördag. Jag träffade Kymi för en sen liten minisemester och varm choklad vid kl 10 på den gasolvärmda uteterassen - de tycker inte riktigt om oss där, men vi tycker om stället, så vi går dit ändå. Jag menar, kulörta lampor, värme och varm choklad mitt i natten, kan det bli bättre än så?

Jag har även byggt en liten borg av min säng. Vi hade alltid klossar under benen i huvudändan av sängen när vi var små - så nu provar jag höghöjdsmetoden för min hosta.

Lägger också in en bild innan slemmet och högfärdshostan tog över (ni vet, man bli grön, inifrån och ut, det röda runt näsan är bara en skenmanöver - men snyter sig och snyter sig - men det tar banne mig aldrig slut) - jag var lycklig då - det är så jag vill bli ihågkommen om jag begravs av detta berg av snorpapper!

Nu är det efter läggdags. Håll till godo.

Det kan hända att det händer ngt spännande i veckan - vem vet?

Ja, jag ska inte glömma att säga att jag har cyklat på fel sida av vägen. Det är totalt förvirrande att vara trafikant av alla sorter i det här landet där högersvängar är livsfarliga.

Och bakpulverkuren går över förväntan - ni ser väl själva vilka lockar. Jag gillar't.

På återseende!

vadå, tvätta håret två ggr i veckan!!?

Behöver köpa nytt schampo och gick in på Boots igår för att se över utbudet. Jag är inte tilltalad av att stoppa vad sjutton som helst i mitt huvud - min senaste hårtvättregim är både hård och rättvis - ni vet det där som står på alla flaskor som man aldrig gör - massera in hårbotten dvs - inte gnugga runt allt hår uppe på huvudet och slita det mot varandra - sedan bara klämma ut det i längderna. Det on top of att duschsituationen är som den är och jag av gammal vana ändå inte tvättar det så ofta gör att mitt hår och min hårbotten mår bättre än någonsin. (Lite sjysst hårbottenmassage, inget balsam i hårbotten där det inte hör hemma så är det liksom klappat och klart)

Men har ni egentligen tänkt på vad schampo innehåller - vad alla de där ingredienserna gör med ditt hår? Är du någorlunda bevandrad har du hör det där med att det sliter ner det naturliga skyddet - ju mer du tvättar det dessto mer i obalans blir det - flottigt hår till dig.

Tydligen är schampo egentligen ett rent rengöringsmedel i stil med diskmedel, the shining touch det lämnar är bara fejk, bluff och båg. Det rensar bort allt naturligt skydd, har flera agenter som bryter ner hårets och hudens naturliga skydd för att andra agenter ska addera fejk -shine, -volume & "-skydd"

Med vattnet vi har idag behöver vi något som bryter ner det - jag kan inte min kemi helt - men man behöver något svagt basiskt. Eg, tvål, diskmedel, schampo - det är här vi kommer till det den magiska faktorn - BAKPULVER. Tydligen ska man kunna skippa allt bull, använda bakpulver, ev lite äppelcidervinäger eller citron för shine i längderna och det ska vara bland det bästa du kan göra för ditt hår.

Tänk bara det himmelska, hur mkt kan bakpulver tänkas kosta - du behöver inte välja märke och böka, en tsk med vatten och you're ready to go. Tänk bara vad du gör för miljön, både i produktion- och restavfallssynpunkt alla dessa produkter som hanteras för att du ska göra ditt hår en gentjänst.

Sorry om ni tycker att det här är bull - men det för mig är det i klass med att jag inte vill smörja in min kropp med mineralolja och bensinrester som täpper igen huden - slippa tvätta håret så ofta och kanske framför allt slippa undra om det verkligen är värt multum med pengar för att köpa något fancy schampo.

I'll go baking soda!

Två länkar:

Schampoo and the planet - om vad ett schampo kan innehålla

How to clean your hair without schampoo - en av länkarna jag ramlade över när jag googlade runt lite - en been there done that guide utöver min nyfrälsta utlägg här ovan.

Och ni får ju ändå erkänna - det är ett av mina återkommande teman om ni har varit med ett tag. Smuts på en piedestal borde ju egentligen ha ett eget kapitel eller något liknande. Kanske en varningstriangel för finkänsliga människor uppe i hörnet?