a free woman

Jag se vad London har att erbjuda nu när jag kommer vara en fri kvinna.
Jag flyttar in i på vinden hos en författare i Notting Hill i hennes barndomshem, om sisådär en vecka. £600/månaden för rum, kök, badrum men ingen tvättmaskin. Men ack så ljuv friheten känns jämfört med kvinnofängelset, frukost mellan 7.30-8.30 - ingen övning innan eller efter 9, obligatorisk knock knock housekeeping VARJE dag kl 10 och världens knackigaste internet.

Hon var lite tveksam - vi hade ju inte träffats, men jag lät ju så trevlig på telefon. Vi bytte mailadresser och jag lovade henne att skicka en bild på mig själv.

2 minuter efter att vi lagt på ringer hon upp mig igen för att säga att jag inte får glömma lakan, för det har hon inga. Piece of cake.

Förhoppningsvis kommer jag vara en fri kvinna även i den meningen att jag kan ha gäster på de tider som behagar mig - dvs innan kl 10 efter 23 (även om det var väldigt convenient att dra till med jämtemot enträgna uppvaktare).

I källaren bor en indisk författare och kvinnan själv är halvt tysk (och en fjärdedel dansk) så om det uppstår något så är hon inte den som tassar runt problemet - vilket, som hon la fram det, engelsmännen har en tendens att göra. Det är ett finlir att umgås med britterna - tala fint om de som är närvarande, tala illa om dem så fort de har gått. Lätt att glömma vilken fot det är man ska balansera på.

edit

För de som ev tvekar så ska kontrabasen med. Vi funderar på att åka båt den här gången :)

Precis när jag tror att livet är slut as I know it.

2010 har innehållit väldigt, väldigt lite böcker, tidningar, skriven text och väldigt, väldigt, väldigt mkt tvserier (tom. en och annan film - även om jag i regel är lite anti film).

Det har varit Grey's Anatomy, from the very begining, for the very first time.

På temat, Private Practice.

House. Scrubs.

Dexter. Brothers and Sisters.

How I Met Your Mother, 30 Rock.

Gossip Girl, 90210

True Blood!

Nip/Tuck

Crossing Jordan, Ally McBeal.

Cougar Town, Gary UnMarried, Nurse Jackie,

Ni förstår ju själva - juluppehåll ...

Lösningen?

Mer serier!

Och on top of that - bra sådana.

The Big Bang Theory & seriöst Life Unexpected.

Hysteriskt rolig och feelgood. The perfect combination.

Jag gav dock upp Glee efter halva första säsongen - så ovärt. Allt som börjar likna musikal går fetbort - tillfälliga musikalinslag för att liva upp en serie på sjätte säsongen inklusive.

Eller borde jag kanske hellre skriva ingen nämnd ingen glömd?

Jag borde skriva, tack och lov att Nip/Tuck äntligen, äntligen är slut. För den var verkligen inte bra inflytande. Nördar, olösbara sjukdomsdilemman och fosterbarn är såå, såå mkt bättre än fettsugning och bröstinplantat.

Men bäst av allt är kanske att åka tillbaka till London, get a room (vilket jag ska, vilket jag HAR!!!), plugga, öva, skärpa mig och gå upp innan lunch (en nödvändighet för de tidigare).

De här spill it all out-inläggen känns ju lite lagom roliga - men man måste ju få skryta med det man har! Och om 2010 var året då jag såg ungefär alla serier man kan se är det ju bara att vänta och se vad 2011 blir för år - böcker, övning, feel good och äkta humor?

Det blir en vår i London - jag gick liksom lite miste om den 2010. Det blev en vår i Malmö istället. Om än en tårdrypande, så en damn good one.

Det är väl nu det är dags att säga, jag ångrar ingenting - jag vet inte om det är sant, men ärligt talat så spelar det ingen roll.

Mitt nyårslöfte á 2010 - dvs to do before 2011 lyder ju nämligen, något i stil med, att acceptera. Inte säga att allt kommer bli ok, tänka positivt eller något annat; men acceptera.

Kanske lite som Kübler-Ross modellen - the 5 stages of grief.

Denial, Anger, Bargaining, Depression, Acceptance.

Acceptera, för att kunna gå vidare. Jag bläddrade igenom mina post-its på mitt virtuella skrivbord - gud vet vad jag har samlat på mig där - men på en av de så stod det: "Hallå, orka känna de här känslorna, det är ju en dag imorgon också."

Eller kanske som den dödsdömde fången som fick vård på Seattle Greys sa till Meredith - "What ever makes you sleep at night." Det är precis vad jag behöver - sova, på nätterna (inte från halv fem till ett)!

(För övrigt saknar jag att umgås intensivt med Grey's Anatomy, det är något helt annat när man har 6 säsonger, till synes oändlig, tillgång till dem - men en gång i veckan, juluppehåll, tillfälliga uppehåll - it's not good enough.)

För övrigt 2, så tror jag att det var allt.

1001 rules for my unborn son

470. Don’t play the ace if you can win with the king.

469. Stay in your seat until the credits have rolled.

"I want you to be a constant"

try sleeping with a broken heart

soundtrack

lost within space

om när jag hittade en gris på vägen

1. Hur gammal är du om fem år? Sechs und Zwanzig på mitt 27e.

2. Vem var den sista du träffade? Stenis

3. Hur lång är du? 160 cm

4. Vilken var den senaste film du sett? Vad kan det ha varit, .

5. Vem ringde du senast? Landstingets växel

6. Hur löd ditt senaste sms och till vem? Taxi Norberg at your service ... till brorsan.

7. Vad är dagens planer? Flytta ur Kalles rum på nedervåningen,

8. Föredrar du att ringa eller skicka sms? Rrrring, rrring.

9. Är dina föräldrar gifta, sambos eller skilda? Si sono sposati!

10. När såg du senast din mamma? Igår, men jag råkar veta att hon kom hem nyss.

11. Vilken ögonfärg har du? Blå-gröna.

12. När vaknade du idag? Alldeles, alldeles för tidigt! Eller om jag somnade mig alldeles, alldeles för sent - nån gång vid 4.

13. Har du någon gång hittat en katt? De dyker upp hela tiden på de mest olämpliga ställen här hemma - en gång hittade jag en gris däremot. Jag trodde att det var en katt eller kanske en hund som var ute och virrade på vägen, men det var en minigrisen och jag visste inte alls vad jag skulle göra - jag hade ju bara 25 minuters förmiddagsrast. Lärarrummet bara skrattade åt mig när jag ringde och sa att jag inte skulle hinna till min nästa lektion.

14. Vilken är din favoritplats? Just nu framför kakelugnen i biblioteket.

15. Vilken plats föredrar du minst? .

16. Var tror du att du befinner dig om tio år? Sveriget, skogen, utan tvekan.

17. Vad skrämde dig som barn? Mardrömmar om eld, mördare under sängen, rånare bakom dörren och änder.

18. Vem fick dig att skratta senast? Elonreklamens julklappstips i lokaltidningen, Varmt, aromrikt kaffe - för endast 499 kr.

19. Är du för ung för att äga vinylskivor? Jo.

20. Har du stationär eller bärbar dator? Simon X är av högst portabelt format.

21. Sover du med eller utan kläder på dig? Ohne, vad ska det vara bra för?

22. Hur många kuddar har du i sängen? Tre, men bara ett litet hörn under huvudet.

23. Hur många landskap har du bott i? Det engelska landskapet, Schonen, Ack Wermeland du sköna, Ouppland, Soedermanland & Vestmanland.

24. Har du någon gång spytt på fyllan? Jobbar inte så.

25. Föredrar du skor, strumpor eller barfota? I det här klimatet? Sockor. På sommaren barfota 24/7.

26. Är du social? Om jag vill.

27. Vilken är din favoritglass? Hemkokad frusen youghurt med hallon.

28. Vad skulle du göra om du vann en miljon? Blunda.

29. Tycker du om kinamat? Nja, inte biff i sötsur sås-stuket.

30. Tycker du om kaffe? Tanken på det - men jag blir bara illamående.

31. Vad dricker du till frukost? H₂O

32. Sover du på någon särskild sida? Faktiskt.

33. Kan du spela poker? Inte direkt, men jag är en fena på backgammon.

34. Tycker du om att mysa? Mjau.

35. Är du en beroendemänniska? Knarkar sömn luft och vatten + kontroll och någonslags trygghet

36. Känner du någon med samma födelsedag som din? Inte på rak arm.

37. Vill du ha barn? Barn!

38. Kan du några andra språk än svenska? Några stycken sådär.

39. Har du någonsin åkt ambulans? Bara i GTA.

40. Föredrar du havet eller en pool? Trivs bäst bland tång, hajar och maneter.

41. Vad spenderar du helst pengar på? Pengar!?

42. Äger du dyra smycken? Inte mer än av ett högt personligt värde.

43. Har du någon gång testat narkotika? Aber doch nicht.

44. Vad var det senaste du stoppade i munnen? Ett kuvert - dock inte hela.

45. Vem är den roligaste människan du känner? Din mamma?

46. Välj ett ärr på din kropp? Vänster handflata, där Henrik körde sin blyertspenna i den på lågstadiet.

47. Vad har du för ringsignal? Burr, burr.

48. Har du kvar klädesplagg sen du var liten? En hemsnickrad prinsessklänning från utklädninslådan.

49. Flirtar du mycket? It wasnät me!

50. Vart togs din profilbild för din blogg? På Tingshuset hösten 2008! Wanted!

51. Kan du byta olja på bilen? Kan jag nog.

52. Har du fått fortkörningsböter? Nej.

53. Vilken var den senaste bok du läste? Blir du ledsen om jag dör?

54. Läser du dagstidningen? Jeden Tag.

55. Prenumererar du på någon veckotidning? Nej.

56. Dansar du i bilen? Hur gör man deT?

57. Vilken radiostation lyssnade du på senast? P1.

58. Vad var det senaste du krafsade ner på ett papper? Kalle - en myriad gånger - that's how we roll in tomteland när julkorten-måste-postas-igår-allra-minst-hetsen slår till.

59. När var du i kyrkan senast? På den polska adventsmässan i Katolska domkyrkan för två veckor sedan. Dlaczego, dlaczego? (Jag visste inte ens att den var på polska förrän den var slut ... )

Lista från Aenigma på Whatsup Sthlm

allt jag önskar

jag vill hitta orden som säger hur jag mår

som sveper undan allt och säger att det är OK

jag vill hitta orden som beskriver hur saker känns

så känslorna kan hitta hem

jag vill hitta orden

bara ett ord

som tar mig med bortom tomheten

jag vill hitta orden

men istället gråter jag en gråt utan ord

översvallas av känslor, upplevelser, förväntningar, vilja

jag vill, men kommer ändå inte fram

ta mig med

jag vill bara hitta orden som svarar på frågan

hur mår du?

jag var stark

jag var glad

jag ville

jag trodde

jag försökte

jag grät

det fattas något

jag kände tillit

svaret

jag väntar på att någon ska prata

komma fram till något

finnas där

vara där

jag pratar helst inte om det

istället gör jag ingenting

#prataomdet

Jag hämtar min syster vid tåget och i bilen på vägen hem pratar vi om #prataomdet*. Jag har bara hört talas om det, inte riktigt fått något grepp om det eller kollat upp det. Hon ger mig länken till prataomdet.se och jag läser sida upp och sida ner. Jag kan inte sluta, men det gör ont.

Jag inser att vi måste våga vara människor som inte går över varken våra egna eller andras gränser - inte tassar omkring i gråzoner.

Och som tar gränser för vad de är. Ett nej ska inte behöva förhandlingsbart.

Och en tvekan ska tas på allvar.

Och jag vill aldrig, aldrig mer vara 15 och tro, att jag är kär och att någon ser mig, bend over backwards för att saker ska vara bra, utforska världen men inte reagera på tveksamheter och övertramp - vara osäker och inte inse när människan i andra ändan av är minst lika osäker hen med, men agerar ut det på ett helt, helt annat sätt. Jag vill ta den 15 åringen i handen och säga att du är bra och saker ska ske lika mycket på dina villkor som på någon annans.

Och jag hittar ett utdrag ur dikten Text till min son av Olivia Bergdahl på en blogg och det träffar mig i hjärtat - kanske hela dikten ännu mer.

H.264

H.264

*"I samband med ett samtal om mediebevakningen kring Assange-fallet började Johanna Koljonen twittra om de gränsdragningar, gråzoner och övertramp som förekommer i sexuella situationer. Hundratals följde Koljonens exempel på Twitter under rubriken#prataomdet, ett samtal som sedan fortsatt att utvecklas och fördjupas.

...

Vi behöver ett språk för sex utan skam, vi behöver fundera kring våra egna och andras gränser. Något ska förändras. Vi ska våga #prataomdet."

winter wonderland?

I have a dream - men den har jag glömt.

body art 2.0

body inc.

det är ok

årets julklapp - en kram!

en godnattsaga

en get

en toalett i Indien

en barnmorska

möjligheten att få gå i skolan

rent vatten

ett alternativ till könsstympning

en framtid

Rädda Barnen

Unicef

Läkarmissionen

ActionAid

SOS Barnbyar mfl.

elephant

omfamna urtidsmänniskan i dig

Det är två problem med den här lilla urtidsmänniskan.

Den är livrädd och skräckslagen för ungefär allt.

Vi snackar ingen balans alls - jag menar, man måste ju ta hand om sin lilla urtidsmänniska och få den att känna sig trygg och omhändertagen.

Samt det, att den drar så snabba slutsatser.

Innan du vet ordet av har den sprungit iväg, långt in i skogen.

Och du undrar hur det hände - men den agerar bara på instinkt.

Må hända att tunnelbanan inte är en björn och vi idag kanske är lite mer självständiga än vad som kanske är nyttigt för oss (vi dör inte om vi blir övergivna av vår grupp det finns sätt att lösa också & vi byter miljö och grupp snabbare än den lilla urtidsmänniskan hinner blinka - jag skulle också vara vettskrämd).

Vi kan inte på det personliga planet hindra utvecklingen. Vi kan inte göra om världen som den är idag. Men vad vi kan göra, är att omfamna den lilla urtidsmänniskan i oss och ge den största möjliga trygghet. Rutiner, stabilitet och någon som den kan lita på. Ni är ett oslagbart team - men det krävs att ni jobbar åt samma håll och har ansvarsfördelningen klar.

Det är trots allt urtidsmänniskan som ser till att du inte ständigt och jämt bränner dig på spisen, förstår värdet av att bonda med andra människor & fortplantning. Men kom i håg att urtidsmänniskan är lat, största möjliga effekt för minsta möjliga ansträngning - vem vet vad som lurar bakom nästa krök - högt gräs, inga lejon?

om att leva med ett litet urtidstroll

Jag har en hård, men jag antar god vän,

Baharskij säger,

Karin, om du säger att det inte går,

då tror jag inte att du har försökt

- så hög tilltro har jag till din kapacitet.

Egentligen skulle jag ha kommit iväg upp till nordligaste Norrland (typ) för att hälsa på brud'n och titta på gammelfasters orgel, som enligt utsago ska finnas på dessa breddgrader.

Idag har jag gett mig ännu ett to be-nyårslöfte. Jag ska inte ge upp samt jag vet. Det kan låta både tattigt och skenheligt - men det kommer åt kärnan. Det kommer åt min urtidsmänniska, som i stället för att ta kloka långsiktiga beslut gör allt för att undvika. Undvika i princip allt. Jobbiga situationer, jobbiga känslor, stress. Min urtidsmänniska säger nej, hela tiden! Men nu har jag bestämt mig för att tala förstånd med det lilla trollet; jag vet. Jag vet vad jag vill, jag vet vad jag behöver. Känslan i stunden behöver inte hindra mig från vad jag vad jag vill och klarar av.

Om Sverker vore här skulle han ta det är ingen idé, det kommer ändå inte att gå och lägga den tanken, känslan i den röda soptunnan.

Så för att ge den lilla rädda urtidsmänniskan lite motstånd så börjar jag med steg ett;

- Strategi struktur. Det krävdes lite blod, svett och tårar för att komma hit & för att våga erkänna. Men! Jag tänkte börja med att stiga upp på morgonen. Oavsett vad. Äta på bestämda tider och hålla mig till planeringen. - För det finaste jag vet, det är att vara en pålitlig rekordelig människa och nu har det i princip gått så pass långt att den sista jag skulle lita på är mig själv. Och det blir minst sagt lite skevt, för jag vet. Jag vet, vad som är bra för mig. Och när det nya året, anno 2011 börjar. Då ska jag och det här lilla urtidstrollet inom mig vara on speaking turns. Vi ska bli vänner.

lucia

Dorothy Russ, 1937

Heja Abbe.

Riktigt fint inlägg att ramla över en lördagnatt

gotta read this: Heja Abbe.: Ryska posten.

"& vad gör jag?! jag åker spårvagn!"

jag har ena fantastiska helger, fjärran från allt vad sex drugs och lite hederligt slagsmål heter -

igår bonade jag golv och tvättade väggar, idag låg jag i sängen, löste korsord på kökssoffan och kokade berlottibönor - sen hade jag ont i ryggen (misstänker starkt att de avklippta vingarna börjat bete sig som inåtväxande hårstrån - som om själar kunde flyga)

hur får jag utlopp för mina extroverta känslor?

jag hamrar på lakritskarameller och kokar knäck.

HD H.264

HD H.264

För mer spårvagnsmusik - The Tram Sessions.

För mer Navid Modiri & Gudarna - Min ofödde bror (samt en random korvgubbe)

skjut

(någon som minns hösten -08, något i stil med tyst med dig, din elektroaukustiska förorening! ?)

mer anatomi!

förnyar mitt pass, utövar lite självmassage - kastanj mot ryggstödet på soffan (stimulerar de förtryckta änglavingarna), har en ondskefull katt som inte bara kissar på min kånken utan även på mitt golv - typ hela golvet (har jag sagt heltäckningsmatta?) kissekatt!? ?? !!!?!???!?!! no longer just a nickname

slemmis tar det lugnt, hon är inte den skyldiga

torsdagdamer

lone, alone

om jag kanske skulle ta och förnya mitt pass

- vill ju inte stå där på flygplatsen i färd med att resa och bli ratad för att mitt pass gått ut - dig kan vi inte flyga hem heller!

jag har ont i huvudet och i ryggen - änglavingen - skulderbladet (en av mina prestigefyllda idrottsskador, kanske skulle lyssnat på farbror Olle när han klappade sig på den runda magen och sa "MUSIKEN, musiken har räddat denna vackra kropp från den skadliga idrotten". den andra sitter i ett lite vekt tredjefinger som fått liiite för många handbollar på sig). i natt kunde jag inte alls sova, allt var kaos och uppochner - men det var ok, för det var första gången på evigheter (typ en vecka).

förra veckan i London gick väl som beräknat. jag tänker till och med tillåta mig till att ge mig en klapp på axeln, för att gå in utan en enda kontrabaslektion (förlåt Elisabeth ^^) i ryggen var både dumdristigt, modigt och bra gjort. jag gjorde bra ifrån mig - men sen är det inte alltid bra är bra nog. även om jag inte tror att det ska vara några problem.

de var glada när jag kom (stort leende) och de var glada
när jag gick (fem minuter senare, "jag ska hjälpa dig ut").

sen då?

det är upp till mig

jag känner det, men det skrämmer mig

visst, min blivande lärare kan ha råkat säga något i stil med; 21 you say, quite mature for a first year student - men med svenska mått mätt och med mina rekord i krumbuktande så låter jag det passera

men det är just det där, med att det är upp till mig som skrämmer mig.

jag har sagt tack och adjö till psykoteamet i Fagersta - de var liksom bara så väldigt fast i här och nu, vecka ut och vecka in, så hade jag lyssnat på de så hade jag varit out of recognition vid det här laget. sisådär sjunde övertrampet jämt kände jag att det räckte. inte ska du väl spela orkester, åka till london, inte kan väl du börja öva utan att vi har sagt de förlösande orden, inte gör det väl något om du sover 11 timmar/dygn, i princip bara tittar på tvserier dagarna i ända & bara äter fil och socker - det låter som något du behöver.

hur länge då?

en månad till? två? resten av mitt liv? - perfekt, då har ni ju i alla fall säkrat försörjningen.

inte för att jag känner mig better of alone, men för att jag har betydligt högre ambitioner för mig själv i form av rent välmående och hellre ensam än i deras sällskap.

bäddmadrassens vara eller icke vara, samt stavningen av ett visst svenskt ord, samt referenser

Det blev måndag igen.

Sängarna i Sverige är så man knappt kan sova i dem. I jämförelse. Det känns som att man svävar på moln eller något liknande. Britterna sysslar inte med saker bäddmadrasser, - får man en hård knölig fjädermadrass ska man vara nöjd!

Lägger in det här lilla kovationen tagen från wikipedia för att vi ska vara på samma plan.

Bäddmadrass är en mycket tunn madrass eller dyna (vanligen 2-10 centimeter tjock), som läggs ovanpå en resårbotten/resår-madrass för ökad komfort och fräschhet.

Detta är alltså något som saknar anglosaxisk motsvarighet. Fråga inte ens. Det är ungefär som med färskost - cream cheese - inget för engelsmän. Mer? Pepparkakor, sill och surströming, men det kanske inte är lika viktigt.

Sedan att få sova direkt på golvet hör inte till ovanligheten - det beror på var man kommer.

Klagar, inte jag inte?

Det är ju mycket lättare att gå upp ur sängen på morgonen i alla fall.

- Å andra sidan är det inte ovanligt att man får sova på golvet; det beror på var man befinner sig - och då snackar vi heltäckningsmattor som man får ; då är det inte riktigt komfort och fräschhet (som tydligen stavas med dubbel-h!???!??) vi pratar direkt.

ref 1 wiki

ref 2 - saknas

*"Eftersom stava utnyttjar en probabilistisk metod för stavningskontroll finns det en liten risk för att felstavade ord godkänns. Risken för att felaktiga ord godkänns ökar något då väljarna för ändelser och sammansättningar valts."

Ska dock påpekas och påvisas (se länk) att ordet fräschhet dock har en anglosaxisk motssssvarighet(här borta alltså ...).

underkläder och jordnötssmör

Här kommer en liten inblick i mitt och Karins vardagliga liv - såhär brukar konversationerna gå:

1. OM KLÄDER OCH MATERIAL
Karin: det enda är att jag måste tvätta den för hand
alltid
igen och igen
men vad gör man inte för kärleken och konsten
Krullet: jag vet hur det känns
typ allting jag har köpt det senaset halvåret måste tvättas för hand....
Karin: det är för att du inte riktigt är närvarande i stunden
typ tänker på konsekvenserna av att köpa fantastiska saker
eller kanske alltför närvarande i stunden ska jag kanske säga
Krullet: det är så fantastiskt med fina material
Karin: jag vet
såklart det är
men du kommer typ få anställa en egen liten kemtvättare
Krullet: men gud haha
Karin: en liten piga
Krullet: jag kommer att bli världens hemskaste människa när jag växer upp
Karin: som bara går och plockar upp dina snorpapper och tvättar dina rosa sidenunderkläder
Krullet: jag råkade säga till en av mina kompisar igår: 'I know that I require a lot, but I also give a lot.'

2. OM LIVSSTIL
Karin Nordström skriver: typiskt dig
du baaah halllååååååååå
kan aldrig hålla dig till det måttliga
Krullet: alla har olika definitioner av måtta
Karin: typ urtvättade bomullstrosor och h&m koftor som de vanliga dödliga
man lever bara en gång, eller hur var det

3. OM MAT
Krullet: mm jordnötssmör direkt ur burken
Karin: du vet att jordnötssmör ligger på big no no listan?
eller inte om man ska njjjjuta
Krullet: varför!?
det är ju så gott
Krullet: vad ska jag äta istället? papper?
Karin: vad säger du när du inte vågar gå upp på vågen längre
vet att du inte kommer knäppa översta knappen
Krullet: ahhhhh
Karin: eller jag vet vad du säger
Krullet: shit
Karin: du är ett offer
för en komplott
som gjort jordnötssmör onyttigt
mmm

Ewis-Bewbis har varit här i nästa 4 veckor nu på extended intensivkurs och körkortstagande. Imorse körde hon sig själv till busstationen.

Gilda deppar lite, hon hade fått en ny kompis som kastade pinnar ...

Jag har själv varit ute och sladdat lite i kurvorna, bevisligen håller inte mina lite väl aggressiva uppgasningar för sånt här väglag.

Det är torsdag.

Jag har simmat 1,5 km på tre kvart lite drygt. Sen råkade jag få barnolja i luggen, mycket drygt. Ser ut lite som en annan elvis-fantast eller så.

For your information så ska jag faktiskt sova nu.

Har funderat på det här sen klockan sex. Nu känns bra!

Imorgon vilda västern och gud vet vad.

"you want a piece of me?"

jag övar, skickar viktiga mail, har långa telefonsamtal mitt i natten, käkar keso, tittar lite på house, gogglar, går på möten, ligger på min rosa balansboll, glömmer att svara i telefon, fryser och flyttar snart in på ord.se/tyda.se/synonymer.se, allt för få till den rätta snärten

spotify link: Tricky – Piece Of Me

kyrie eleison - lacrimosa - hallelluiah

Här är bilder från två av höstens konserter - Mozarts Requiem i Västerås domkyrka som jag spelade med en hedersam gammal gubbe i den ringa åldern av 76 år och Händels Messiah från Västanfors kyrka.

Fotos by pappa

Har lite syverkstad här. Det är ju lördag trots allt.

Rullen med mönsterpapper och de stora mönsterarken har kommit fram.

Ett blått tjockare ylletyg med ett lite rostigt rosa foder ska få tjänstgöra som jacka.

Jag köpte det för några år sen, men det är först nu som det passar (tillgången på varmare, välskräddade jackor behöver helt klart utvidgas ... ) och när jag öppnade min lilla tygsamling kände inte riktigt för att börja med sommarkjolarna som också ligger och väntar (även de bara på idéstadiet i form av oklippta tyger - det kan vara att jag varit lite fast i byxanvändandet och inte riktigt använt kjol som spökar, eller kanske valet av modell - när det bara passar sig helt enkelt, typ bättre tider).

Foto by pappa

Mönstret som från början var ett enkelt, lättsytt skjortmönster med ett passande axelparti manipuleras med extra byst- och axelinsnitt, lite utsvängt här, en annan krage där, en passpoal-ficka, ärmidéer, ett insytt veck i ryggen. Det tar sin lilla betänketid och lite pillande.

Nu sitter jag och funderar nu på om något vattenavstötande mellanlägg kunde infogas. Vem vill bli blöt om axlarna liksom.

Jag lämnar tillskärningen av yttertyget till en något vaknare timme. Speciellt som tillgången kan komma att tryta något - vilket inte är så lyckat om det ska bli en hel jacka. Att pyssla med mönstret har jag inget emot, men att vrida och vända på ett tyg för att få det att räcka till allt kan helt klart både ge mig huvudvärk och få mig att gå genom taket. Den sortens pusslandet får helt enkelt nerverna att krulla sig.

Det känns i alla fall bra att ha gjort något, kliat hjärnknölarna och kunna se resultatet. Jag anar att imorgon och resten av veckan väntar mer råövning. December är alldeleles, alldeles snart här. Hua.

musique astuce:

Spotifyverision mit Sofia Karlsson – Jag Spelar För Livet

jada, jada

äntligen känner jag mig trött i benen, tung i kroppen

torsdagar är kvälls-simdagar

måndag kör

fredag grey's anatomy

idag är jag trött

för första gången på, vad som känns som, evigheter - trött

jag har börjat läsa böcker, jag ser en film

jag kör bil och blir bättre - jag hittar koncentrationen

jag hittar fokus

jag känner drömmarna gro

jag virkar, viker, pular med lite grejer

jag åker till saker, är mycket här och lite där

compact-övar, lite som compact living, får det gjort, ser resultat, lägger åt sidan

har en liten tråd genom kroppen som drar mig uppåt, håller mig uppe

tar reda på, samlar mig, tvekar och kommer igen

fryser om fingrarna, men tar på varma sockar - en extra tröja

har ni sett ett rörigare skrivbord än mitt? jag skäms nästan

försök dissa Mozart om ni kan ...

har aldrig kommit på tanken att ...

... att man kan klappa katter mothårs.

idag även i snöstorm

Blöder näsblod för andra gången på två dagar - idag i snöstorm

Jag har drömt drömmar om underliga tanter som hyr ut rum - typ 15 st bäddar i hörn och skrymslen. Jag har fått noja på böcker jag läst, dissat Mozart, lyssnat lite på Marina & the Diamonds, burit på en katt och haft lite ont i maugen.

- Näsblod är det hjärnan som trillar ut eller är det äggstockarna som flyttat upp mellan öronen?

jesu liv och återuppståndelse -

Sitter uppe och filosoferar över Mozarts Requiem, KV 626

Preppar inför nästa helg då jag ska vara med och riva av den i Västerås Domkyrka.

Det är dels den mentala förberedelsen - känna in stycket, få lite överblick. Studera stämman, se över stråk, mördande legatobågar, observera, markera dynamik och göra en mental markering på kluriga ställen.

Hitta en fräsch inspelning i fråga om interpretation och framförande. Tända mysbelysningen och ha pennan i högsta hugg. Känna in tempi, stil och reflektera lite över (när sextondelarna travar sig på varandra) över begreppet WWJD - what would jesus do? - det är ju trots allt honom det handlar om - eller är jag helt ute och cyklar nu? (borde bara vara att få fart på stråken, ha koll på strängväxlingen, vilka fingrar som ska vara var, när och sen hoppas på det bästa va?).

Det som återstår är att realisera högen med noter till något toner, upp- och nedstråk, fjärde-finger eller 1-2 och musik på det hela taget.

Jag hittade en sån väldans fin wiki-sida med över 77 000 uppladdade partitur och utgåvor.

Se själva, här, vad underbart! Partituret, kören, de separata orkesterstämmorna - här i inte mindre än 3 olika utgåvor.

Inte för att tror att vi på en helgs repetitioner kommer gå ner på djupet och frågan hurvida de där tonerna vid F verkligen ska vara bundna eller inte är vad som kommer spela roll - sedan att det inte verkar finnas något som styrker att de borde vara det är dessvärre en helt annan fråga för nu - det här är mkt bättre än Mozarts utgåva av Händels Messiah där duetter och fri musik hade plattats ut och liksom försökt vara något det inte var - legato eller inte legato är klart en fråga för diskussion men inte på samma nivå som när Händel inte längre får vara Händel.

fullt ös, medvetslös

allhelgonahelg, vi har risat och finpyntat gravarna med granris och ljung

och inte nog med det - här vankas det storfrämmat

alla syskonen, en övningskörare och ett helt gäng vänner och bekanta

det ska bli paj, saffranspankaka, soppor och lasagne

7 nattgäster

och i helgen ska det stöpas ljus, parafinera ostar

värsta halloballojet

ewe tipsar

/Ewelina genom Karin

ett kärt återseende

Dagens höstbild från Oxford:


Oj oj oj, mina lära bloggläsare. Det händer så mycket här i det spännande livet! Idag tänkte jag berätta några historier från Krullets liv den senaste veckan; alla fulla av HÅRT ARBETE och LITE SÖMN (dvs fyra timmar om natten -- ska man studera så ska man!).

Dagens 'romance and reality':
Det var en gång en stor, ståtlig och stark man, som levde för X antal år sen. Han såg ungefär ut så här (välj vilkensom) och var kung i Persien. Eh asså, det är inte riktigt säkert att han fanns på riktigt faktiskt... Men hur som helst, han fanns i en viss fransk abbotts fantasi. Denne klosterman skrev ner påhittade persiska historier, som blev 1740-talets kioskvältare. Rameau (även känd som världens gulligaste kompositör) komponerade ett stycke om den stolte kungen mr. Kouli-Khan. Fransmännen blev som tokiga.

Dagens 'Musique Astuce':
Igår var jag på en konsert, och fick höra några av Rameaus triosonater live, bl a den musikaliska versionen av ovannämda man: 'La Coulicam'! Rameau kan vara krigisk, komisk, exotisk och förförisk (lyssna på cembalostämman i detta stycke... mmmmm). Med andra ord, han är lite som Frankrikes Bach! Jag fick också höra otrolig musik av Telemann. Han skrev dessa kvartetter under en vistelse i Paris, strax efter att hans fru hade rymt med en svensk soldat (inte helt ovanligt på den tiden, verkar det som). Mitt första riktiga möte med en TRAVERSFLÖJT ägde också rum: mysigt instrument spelat av en tjusig dam från Australien.

Dagens 'skämtstunden':
Ett gäng musiker gick till puben (detta börjar bra) efter konserten. På något vis blev undertecknad övertalad att demonstrera sina konstnärliga talanger och rita porträtt UTAN ATT TITTA på teckningen. Ni kan ju bara gissa hur det slutade*. Den vansinniga teckningen av Rameau slutade kvällen som en present i en ovetande väns brevlåda. För att ge er lite känsla av detta, så här är en bild på Telemann:

Dagens 'domestic issues':
Ikväll lärde jag mig inte bara att spela riktigt bitska ornament, utan också att installera en tvättmaskin, och jag bevittnade också en slags "kulturkrock". En man med världens cockney-accent knackar på, och han har en tvättmaskin med sig till behövande** som inte har kunnat tvätta på tre veckor. Tvättmaskinsmannen tittar förbryllat in i ett rum fullt av kompositörsporträtt, inlagd sill och gamla klaviaturinstrument. Han ser en barfota man som spelar klavikord, och nån tjej som läser högt ur en bok om ornament på 1600-talsitalienska. Hans reaktion är mycket engelsk: "Hmm...how eccentric".

Det var allt för nu! KRAMAR OCH PUZZZIZZZZZAJ PÅ EJ!!!!!! /Krullet

* citat, från någon: "Hm... det finns en viss punkt när man bör sluta göra såna där porträtt, även om folk ber om det. Grejen är, dom kommer att ångra det sen, eftersom allt ser ju ut som skit."

** "jag har i alla fall lärt mig en sak av detta: jag harmer än tillräckligt med kläder..."

tre på rad

danska økogrisar