torsdag 31 december 2009

jag har fått sms från Bosporen, två från okänd ort och två från Riga respektive Stockholm - ett bra urval på det hela taget


vi doppar fingrarna i stearin, dricker kryddat vin med honung som de gamla grekerna och konverserar kring feminina kontra maskulina glas
vi har lämnat diskussionerna om vem som ska ha vilket mumintroll på sin mugg och den om parfymer och nagellack och nyårsmenyn bestod av en fulländad spenatsallad med rostade solroskärnor, squashrullar och en liten quinoakreation - inte fy skam.

Krullet har en mössa med en stor fjäder, Månster har en grön sari, pappa Selén har röda byxor och prickig fluga och mamma Selén en glittertröja - det är en fin afton
kalasbyxorna har kommit fram ur garderoben.

Krullet har lärt sig spela backgammon och krossat hasselnötter med en kastrull medan pappa Selén höll i påsen (roligt) idag - det har varit en bra dag på det hela taget;
här får man låna diverse godluktande kladd när man duschat och man kan få sina pektoralismuskler halvt sönderklämda, i ett gott syfte!

så var det jul igen


glad sjunde dag jul
på den sjunde dagen vilade hon, likt några av de andra
stockholm, den sista i raden av huvudstäder för det här året.
det får bli bra så.

jag har sovit på gästsängen hemma hos Krullet.
igår fick jag en tysk kringla och lakritste, vi låg halva natten och pratade
om livet, cembalomusik och universum
jag har en bra känsla för det nya året.

jag är inte lite snorig, det har målats nagellack, planerats nyårsmenyer och luktats på parfymer i det Selénska hemmet. det har klappats kaniner, kokats gröt och bjudits på äppelte.
onda axlar har masserats, nyårsduschen är avklarad och till kvällen vankas det månsterbesök, Semifreddo och turkisk lokum.

mina ben är alldeles blåslagna av turkiska trottoarpinnar, de var alldeles för korta för att man skulle komma ihåg och jag ständigt in i dem.

det här en perfekt dag för lite julmusik ala Sufjan Stevens och utanför fönstret faller snön ner

måndag 28 december 2009

nästa jul ska vi också ha små gyllene röda trummor i julgranen!


Tågkompisar på vägen:
Engelsmän?
Svenskar!
Ahh, Ibrahimovic!!

Passkontroll på passkontroll. Turkiet, Bulgarien, Serbien, Ungern.
Ett bulgariskt natttåg, upp och ut för passkontroll halv 4, kvart i fem.
Framme i Sofia, växla lite pengar, kirra matsäck.
Tåget till Belgrad.
Nattlig jakt på mat en söndag kväll, tredje dag jul...
Fantastisk utsikt över Belgrad från lägenhetsfönstret.
Tåget mot Budapest.
Fixa en taxi, sick-sacka sig fram mellan gatorna, ett fint hostel, en tjej som pluggat svenska ett halvår i Stockholm och läser ungersk litteraturhistoria.
Pappa gör en deal med taxichauffören, han plockar upp oss imorgon förmiddag och kör oss till flygplatsen för 4300 floriner.
Middag med gulaschsoppa, gnocchi. En titt på Donau i mörkret. Efterätt på värsta placet, apfelstrudel, huspianist och choklad parfait med surkörsbär - surkörsbär som för övrigt är bland den här resans bästa!
Nu är det bara ungefär en tågresa kvar. Kastrup-Malmö-uppåt Sverige!
God natt från Budapest och the Aboriginal Hostel - det är rödvin och allsång som gäller. Paranteserna har jag bäddat ner, de sover gott efter en lång dag på resande fot.

lördag 26 december 2009


jo, de har raggare i Istanbul
och vi ska till Budapest också!

manchettknappar


for your boyfriend, lady

no, thank you, have a nice day

with you. yes.

turkarna, ena riktiga charmörer

Det är kanske lite det som är dealen, du kan köpa dina egna julklappar.
Men det bästa av allt, är att få vara tillsammans och vara ute på äventyr.
Hela Istanbul är ett äventyr och om inte att pruta i stora basaren, hitta den vackraste sjalen i hela Istanbul uppe i Sultanahmet, få tusen komplimanger av turkarna, åka taxi i 150 km/h och uppför nästan lodräta backar är äventyr nog, så vet jag inte vad.

Jag har nog aldrig varit så ren som de här dagarna. Julbad, javisst, tvätta sig en gång om året. Men inte ens så här noga. Skrubbad, från topp till tå på Sultanens hamam från 1300-talet. Eller vad sägs om bad i varma källor uppe i bergen på andra sidan Marmarasjön.
Vi har sett Blå moskén från insidan och om man är uppe med tuppen imorgon på Annandag jul kan man få följa med och se både Profetens skägg och kanske Hagia Sofia.

Sen tar inte äventyren slut här, utan sen bär det av med nattåg upp genom Bulgarien, till Sofia vidare till Belgrad (om nu serberna skickar med nattvagnen till Istanbul, det vet man inte förrän den kommer - och om man ens kan åka tåg i Serbien, för de har strejkat i flera veckor nu - men allt det är en del av äventyret). Sen sover vi en natt i Belgrad, tar flyget oss upp till Köpenhamn och vidare med tåg genom Sverige. Beräknas ta tre dagar, ankomst Stockholm tisdag kväll.

Över och ut. Nu ska jag krypa ner i min säng, för även om Istanbul har visat sig från sin bästa sida de senaste dagarna (inget ösregn, inte så fasligt kallt och heller ingen snö) så bär det inte upp att vårt armenska hus inte är så isolerat och att mitt rum har inget element och därför är kallt som attan. Nu har vi i alla fall vatten, idag kom två gubbar och grävde lite här utanför så vi fick vatten in i huset. Som sagt, det har varit ett litet äventyr. Men upplevelser är så 2009, 2010 och alla år framöver!

Vi mötte en katt på väg hem igår, han var svart, lite lurvig och hade en underlig knorr på svansen.
Mamma döpte honom till Göran.
Och idag har jag för andra dagen i rad köpt en blårutig flanellskjorta (gårdagens var för stor, men pappa gillade den). Man får dem i en påse med massa rosor på.

söndag 20 december 2009


Vi sitter på en turkbar och dricker en lite vattnig salep. Här röker man, de spelar turkisk musik och man spelar backgammon.
Idag har vi diskuterat backgammonreglerna, de tråkiga eller Izmirregler, Izmirreglerna eller de tråkiga? Sedan har vi ätit mantil, turkiska spenatfyllda ravioli med chili-myntayoghurt och sedan tagit en kopp kahve med tillhörande backgammonomgång i Ortaköy.

Vi har varit ute på bussenäventyr då vi fortsatte vidare med bussen, i tron om att den skulle vända och fick vi en svindlande vacker busstur längs Bosporen ända bort till Svarta havet. Lasse bondade med en armenisk gubbe som varit gift med sin fru i 50 år och förr om åren hade fridykt 75 meter ner i Marmarasjön som berättade för oss hur vi skulle ta oss tillbaka till Taksim, 25 T, ingen annan och visade oss till bussstationen.

En fin dag :D

lördag 19 december 2009

Idag var det om möjligt ännu kyligare, men som viking så är kylan inget problem. På med långkalsonger, på med ylletröjan, på med regnjackan, om, jag säger om det skulle regna så ska man vara förberedd - ut på stan.

Vi tar bergbanan från Taksim ner för kullen till båten över till Kariköy på den asiatiska sidan. Bosporen visar sig från sin bästa sida. Man kan nästan ana en gnutta sol. Vi möter upp med brittiska Gemma. Strosar runt på gatorna i diverseaffärer och marknader. Tar en tur utmed stranden och äter kumpir. I de trånga marknadskvarteren finns bodar för nötter och torkad frukt, turkisk lokum, ost och oliver - det mesta faktiskt. Efter att ha handlat lite lokum, nötter och blandade russin till vårt hem letar vi efter ett kahveställe. I ett hörn av en butik rostar de kaffebönor och vi blir bjudna att slå oss ner. Det turkiska kahvet kokas i små kärl och serveras mycket sött, som det mesta här, med sumpen kvar. Till det bjuder de oss chokladöverdragna kaffebönor, nötter och lokum - en lite andningspaus mitt i kommersen. Vi tackar för oss efter att ha kompletterar vårt förråd med torkade fikon, aprikoser och mullbär och går tvärsöver gatan och köper in vit ost, frukostoliver och den sura körsbärssylten - bara det bästa när familjen ska komma.

Idag ska vi få flytta in i vår lägenhet. Vad vi inte vet är att vi kommer få vänta på kvinnan i närmare en timme ut i kylan, för nu är det faktiskt ganska kallt och de tre senaste dagarnas massiva regnande har gjort att Istanbuls kommun har stängt av vattnet i delar av staden - vår lägenhet inberäknad. Alltså kommer vi erbjudas en annan lägenhet till på måndag, då läget ska vara under kontroll (de närmaste dagarna säger prognosen 18 grader och en värmande sol).

Alltså sitter jag här nu. Blandade europeiska hit, jamba jamba och jag vet inte vad utanför fönstret. Vi är mitt i festen! Och runt hörnet ligger hårdrocksklubben, där svartklädda, skinnbeklädda och mcknuttar hänger. Klockan är halv två, kanske funderar man på när de ska lägga av. Men sen känner jag att vad spelar det för roll. Det är lördag, det är Istanbul och det är fest fest fest! Vår andra lägenhet ska ligga i lugnare kvarter, man ska höra fågelkvittret, tills dess gillar jag läget!

Vi tog båten tillbaka till Kadeköy, gick upp för kullen, väntade, fick nycklarna och lägenheten visad för oss, satte på värmen - turkiska hus är lite som engelska, råa kyliga och dåligt isolerade... (när ska jag få bli riktigt varm igen?) Vi plockar upp vår abi Lasse, som på grund av dålig telefonkommunikation fått vänta vid Taksim i 20 minuter efter en 14 timmar lång resa från Stockholm, dricker lite äppelte och äter peumacun med ost och chili - när jag råkar blinka och le samtidigt åt en ung turk i skinnjacka har jag honom på halsen. Han sitter nedanför oss på uteserveringen, hans ögon ler och han tar sig rätten att spana in mig noggrant. Inte helt säker på att jag gillar den turkiska rättframheten. Ok, han var ung, men när det är medelåldersgubbar, som dessutom enligt Majas erfarenhet gott och väl kan fråga efter ditt nummer och om du har en pojkvän och de råstirrar kan det kännas lite sisådär.
Vi chillar lite, Maja går ut och köper vatten och bröd. Lasse har med sig dagens DN och jag kan få ligga där och filosofera lite. Svensk tidning det var bra länge sedan.

Äta bör man, så även vi. Vi har fått ett tips som vi tänkte kolla in. Går förbi Tyska sjukhuset där bilarna köar och köar uppför backen till Taksim, de verkar inte röra sig alls. Istanbul är inte riktigt byggt för alla dessa bilar, eller människor kanske - men det är en del av charmen. Det är mycket folk i rörelse just i dessa kvarter. Vårt tips visar sig vara köttigt värre och vi spanar istället in ett ställe som heter Prinsens café. Här blir man bundis och bästis med kyparen. Som Lasse beskrev det: En kypare som räcker ut tungan, ogillar den turkiska livemusiken de spelar, frågar vad man gör på fritiden och avslutar med att berätta att han är en väldigt intressant person... Det är helt fantastiskt att sitta mittemot abi och kizkardesin, skåla i turkisk Effes pilsner och bara vara glad över att äntligen vara tillsammans.

Och solnedgången över Bosporen är något alldeles speciellt, som solnedgångar tenderar att vara.

tittar ut genom fönstret och det snöar fortfarande, çok ([:tjock] mycket)
och människor som sover sparkas och slåss, lite, på ett vänligt sätt, precis när de somnar.
och ibland snarkar de också.

fredag 18 december 2009

the vikings & det snöar i Istanbul

Idag har vikingarna haft lektioner ute på Sabanci, Gender issues in the Ottoman empire and modern Europe, ätit mer turkisk frukost, sur-körsbärssylten är çok güsel!
Sen har vissa av oss pluggat lite (andra har vikt tvätten, men inte hela dagen). Vi har druckit mer çay och ätit hallumisallad till eftermiddagslunch (de som studerar hårt har inte tid att ta lunch). Tagit bussen in till stan i världens regnoväder. Det regnade floder längs med vägen. Man blev genomsur på den lilla 3 minutersprommenaden till bussen.
Åter gjort oss hemmastadda på det lilla hostelet precis bakom Taksim, sett ett avsnitt Grey's och opererat upp väskan som låst sig med kodlåset ingen kan. Därefter tagit oss ut på stora gatan och hittat ett av Istanbuls bästa göz leme-ställen, 4-5 personer som passar upp på gästerna, en kurdisk cinemaist, cinemafantast, en filmexpert helt enkelt, 2 tjocka tanter som sitter i fönstret och gör de tunna pannkaksliknande göz leme fyllda med till exempel spenat, lök och chili eller en potatisröra och kanske ost på det. Mer vit ost. Alltid vit ost!
Och till det bästa - när vi kommer ut från restauranten så istället för massa snett regn som kryper innanför kläderna, så snöar det. Inte mycket. Men man behöver inte ens använda sin fantasi, det snöar och om man tittar upp mot himlen så ser det fantastiskt ut.
En liten snöflinga smälter på tungan, tusen stycken fastnar med regnet i håret. Men det är inte långt hem. Jag skulle vilja säga att med lite vilja så är det inte långt någonstans i den här stan. Det är ett enda stort äventyr.
-Allahallahaismarladik (Gå i guds beskydd när du lämnar mitt hus)
-Güle, güle (Jag går leende för jag vet att gud är med mig)
Turkiska är inte så pjåkigt trots allt.
Iyi geceler (Må du sova gott alla nätter)

torsdag 17 december 2009

Istanbul

Istanbul har varit lite kallt sen jag kom hit. Men jag var beredd på det. Mössa, vantar och stor halsduk kommer väl till pass. Men o så fascinerande det är!
Människorna, miljöerna, vad man gör, vad man får se!
Idag har jag ätit typisk turkisk frukost, menemen en ost och grönsaksomelett, bröd, vit ost, oliver, honung, syrlig körsbärssylt och çay. Det blir mycket çay.
Vi blev tjenis med killen som serverade oss, han pratade 6 språk, men helst inte tyska för det var så många tyskar från Tyska skolan som kom dit och han ville kunna tjuvlyssna på de ifred.
Sen gick vi förbi second handaffären med som hade en eldstad mitt bland allt förutom en hel massa kläder och prylar.
Utöver det har vi knatat runt, gått över Gyllene hornet där massa män stod och fiskade på bron och fiskmåsarna flög tätt. Därifrån kunde vi spana in både Sultanens palats, Blå moskén och Hagia Sofia. Vi tog en paus för att ladda batterierna med äppelte och baklava - mums!
Sen mötte vi Majas kompis Maja för att försöka se Mosaikmuséet men det var stängt, istället hängde vi lite med katterna och ruvade på en hämd mot Majas pojkvän som bara hängde runt på Armémuséet - köpa vackra porslinsplattor var lagom avreagerande.
Nu ikväll innan vi tog otobusen över Bosporen till Majas uni Sabanci på den asiatiska sidan så hängde vi på ett vegetarisk ställe där man kunde få falafel, något som inte hör hemma i det turkiska köket och där de för övrigt spelade veckans andra svensk, Lisa Ekdahl, två gånger. Underligt.
Nu ska vi få sova. Imorgon väntar en dag som student, vika tvätt och kanske kvällspasset inne i Istanbul.

onsdag 16 december 2009

denna dagen, ett liv

kl 4, 04.02 går alarmet av. upp och hoppa. 3 timmars sömn.

väskan, passet, nycklarna. dörren, sign out, vit plupp på tavlan, bussen.
det ångar om andedräkten, victoria station, flygtåget, flygplatsen.
check in kön, säkerhetskontrollen, sista souvenirchansen, matsäck bestående av två bananer kaputt.
gå till gaten, köa, hitta en plats, slå sig ner, sluta ögonen, somna.

vakna, 45 minuter kvar, läsa en bok, hungrig, äta extra färdkost.
anlända ett gråtyngt istanbul, skippa visumkön på ren chansning - britter betalar £10 för visum till turkiet, svenskar betalar inget.
missar efter lite om och men en havas med minuter, sätter mig på nästa buss, halvtimme kvar, slappnar av
åker över istanbuls kullar in till taksim, många minareter, många hus.
kommer fram till taksim, hittar systeryster, får en kopp te - framme framme framme!

vi korsar istanbuls mest trafikerade väg bort till nattens hostel, känner oss lite som hemma, maja är lite stammis här, bundis med våra roomies, två grabbar med datorer, hon sov här härom natten också. taksim är kvarteren där det händer. jag byter om, lämnar vinterjackan, vädret är trots allt lite mer londonlikt än sverige (även om london börjat bli ganska så kyligt).
vi möter upp med en tysk och en tjeckisk doktorand med sin mamma på fiskmarknaden, äter meze - färskostrullar, hoummus med pistagenötter, bröd, en tomat-aubergineröra och oliver.
maja sticker kanske inte ut så mycket, men jag gör, vi misstas inte för turkar direkt. lite som på brick lane ropar alla efter en, kom och ät hos oss, kom och ät hos oss. special price, look at the menu. även knepet med, oh, you look so beutiful, ett leende, dessa vackra ögon - "like a hunny-bunny" kanske inte så smickrande trots allt?
för min del slutar kvällen med ett par koppar äppelte och några parti backgammon på en uteservering på en tvärgata, de spelar kent när vi kommer dit, när vi går manu chao, vi luktar rök, det regnar lite och är ganska så kyligt.
jag är trött men turkisk tid så är ju klockan halv tolv så det är nog befogat.

imorgon gör vi lite av istanbul, sen åker vi tillbaka till universitetet, pluggar, tvättar och har vardag. jag har en bra känsla i magen för istanbul!

soundtrack: lite dunka-dunk från gatan, bilar som tutar, människor i rörelse och någon som lirar turkisk musik

måndag 14 december 2009


Engelska hus är såå kalla, tacka gud för heltäckningsmattorna! (Och förbanna mig för att packa alla varma kläder i väskan till Istanbul. Dubbla byxor och tre tröjor är inte helt optimalt)
Tåget två timmar ut to the english countryside, christmas basses, 8 personer, ett kök, massa kontrabasar och ett kapell att spela i. En amerikansk basist från Göteborgssymfonikerna som lär oss allt om nördiga stråkarter och låter oss spela skalor i omöjliga rytmiseringar och tar oss genom de mest fantastiska orkesterutdrag, allt från Mozart, Beethoven till Brahms.
The Carlie-bowing is a real keeper!
Det är samtidigt väldigt avkopplande, en kopp te framför brasan lite nu och då. En tur till närmaste byn med en fantastisk hattaffär och en varm mysig pub i Norfolk - julregnet är fantastiskt! (Jag har hört att det snöar i Sverige, men jag låtsas som att jag inte har hört talas om det...)
Vi har handlat grönsaker hos den lokala bonden och inhandlat linser till en fantastisk curry-fest ikväll!

lördag 12 december 2009

why do men like blow jobs? because that's when women will be quiet


jag är sexist, våldtäcktsman och jag slåss
det må vara ohållbart men det ska de inte få ta ifrån mig
män, de kan få göra annat, dammsuga och diska eller nåt

malmö var nice
jag och grodan skakade hand på 2010, bättre lycka nästa gång
han är fortfarande my man in sweden, lite som en spion

alltså, kalla mig själv flickvän, säga att jag har pojkvän - öhh
i'm not there yet

jag har inte träffat rätt gosse?
i all välmening
jag har inte alla pusselbitar på plats.
jag letar inte efter en fröhållare, ett förhållande

jag gillar't. nu ska jag packa en väska med en bok och en extra t-shirt
imorgon tar jag och kim tåget inåt landet, mitt hår ser ut som ett fågelbo (inga dreads, än), jag ska på kontrabaskurs. jag borde tänka på att nätverka men jag antar att de får ta mitt dräggliga jag som det är - inte helt torr bakom öronen

this is the year?


veckans bästa?
att ändra till svenskt spotify när jag ändå var i malmö och därmed kunna ligga på sängen och lyssna på marit bergman bäst jag vill.

you're with me!
I will allways be your soldier

hur som helst
to do today?
plocka undan alla lösa pinaler och på något organiserat sätt lägga de i garderoben och i byrån, ser inte fram emot att komma tillbaka och behöva plocka fram allt igen, så it better be good.
ta reda på logistiken de närmaste dagarna. premiäråka med kontrabas ensam och långt i det här engelska landet.
packa upp och packa om utan att hinna tvätta. vad behöver man i istanbul, hur länge kommer jag få vara i sverige efter nyår, när ska jag få öva, torka torka torka.

ibland är det trist, det är så det är. men skåne, sverige och malmö var riktigt trevligt. inte riktigt lika kul att komma tillbaka till verkligheten om ens det, när allting är upp och ner. ge mig januari nu!

can I keep him?

torsdag 3 december 2009

alltså...


December är här, men vad märks det? Med ganska så mycket välvilja kan man kanske få det här gråtunga Londonvädret att bli en extremt varm decemberdag, eller 8 grader, nej - det duger inte!
Anna Hed har dragit till Istanbul för att reka lite, tog kontrabasstråken och drog.
Själv känner jag att jag måste göra något åt den här fullständiga opeppen på jul, röda underkläder, mössa, packa väskan och dra!

Alltså, jag behöver inte jul egentligen, men vintern - vem klarar sig utan vinter?

Vet ni vad? Solen skiner i Malmö. Jag är så glad för lite luftombyte. En vecka i Skåneland, ett riktigt kök, en man, en vän, ett äventyr och en och annan överraskning.
Jag måste bara klara mig till imorgon, ta ner tvätten, skriva ut biljetterna, öva, stiga upp och iväg!

Och den som behöver lite extra julpepp kan alltid spana in julkalendern! Drömma sig bort då man rusade upp och såg till att ha ätit frukost så man hann se julkalendern innan man gick till skolan. Där morgonsamlingen började med att rummet var alldeles nedsläckt och alla hade små värmeljus på sina bänkar - du inte undra på att julpeppen är borta! Alltså, för att inte tala om alla julsånger och rep inför luciatåg -
Julen kom tillbaka!!

måndag 30 november 2009

heja, heja, heja!

Något jättefint
/anna

söndag 29 november 2009

Pepparkaksdeg, julmust, nejlikeapelsiner och annat julpynt gör min dag. Tills jag kommer på att man får börja lyssna på julmusik, perfekt!

/anna

lördag 28 november 2009

Lôndon


Krullet kommer och bara klampar in på mitt rum. Eller hon knackar först.
Hon är i alla fall bara helt plötsligt här! Och sen säger hon, nu går vi.
Hon och Loui har varit på Harrods och klarat av julbestyr och tittat på chokladpraliner.
Jag får tillåtelse att virra runt lite i mitt rum, var är min plånbok, får jag ta på mig lite mascara, jag ser hemsk ut... ska jag ha mössa på mig? - ja, DU ska ha mössa på dig. kom nu går vi!
Det är kanske ganska bra på det hela taget. Jag hade ju på känn att hon skulle komma förbi, hade fått vissa hintar om det, att hon lämnat Oxford för storstan osv
Äsch, jag skulle egentligen ha följt med henne tillbaka, sova i hennes gästsäng som hon roffat åt sig någonstans osv osv. Nu sitter jag här men jag har i alla fall fått kaffe och skickat med en banan till Bollen.
Hon och Bollen ska gå på underlig opera och balett om jag inte har helt fel.
Och de säljer lösgodis på Tescos, om man skulle behöva sånt. Krullet behövde. Men engelsmännen vet inte riktigt hur de ska beter sig, medan vi stod och tittade på det kom det en dam som stoppade ner handen och tog två skumbananer och la de i handen, sen gick hon. Underligt!

fredag 27 november 2009

på tal om film, tysk film när den är som bäst


Auf der anderen Seite

Gegen die Wand

Im Juli


Fatih Akin! en höjdare!

tyska när den är som bäst

utom i porrfilm då

ah, ah dein Kartoffelsalat mit meinem Bratwürst, Wunderbaum!


även Das Leben der Anderen

och Große Mädchen weinen nicht

nu slutar vi deppa och börjar - peppa!


Ge er till känna och dela med er av er bästa pepp!

Vad är vardagslyx?

Dagens bästa var nog att få ihop det jag planerat, pallra mig ut på en liten stadtbummel (tyska för stadsprommenad, om än bara ner till Gloucester road) för en kaffe och ringa till mamma och introducera Google Wave för henne! Vi har de senaste dagarna hjälpts åt att översätta en grej till hennes skolarbete, jag gjorde en grovöversättning och sen har mina bröder pillat lite på den också. Ett skolexempel i att surfa på vågen (eller snacka jul i Istanbul med hela familjen), snarare än att snacka i evigheter om ditten och datten som den mest har använts till - inget ont om det!
(Om ni behöver en inbjudan hojta bara till, ju fler desto bättre)
Gårdagens var nog alla sms från Grodan och ett schysst snack med Fredrik! Som om man inte saknar att ha nån som envist står och ringer på ens dörr (jag hade en sån där kool kontorsknapp; upptaget, talar i telefon och hela kitet - vi bodde ju i gamla kontor, helt galet), steker bacon i köket, åker skateboard i korridoren, skjuter raketer i cykelstället, drar med en ut och springer, att ordnar koola fester med, drar igång bastun alla dagar i veckan, springer i badbyxor ner till Nöjesbutiken mitt i vintern och spelar hårdrock och Bob Marley om vartannat - ni fattar, jag saknar honom lite.
Värmland i ett nötskal!

självbekännelser, yo, high five, tihi och tjejer på flygplatser

Gestern
11:32Karin

yo

19:28Karin

:P

du sitter väl inte och dricker öl utan mig

19:29Joakim

hej skrutt!

19:29Karin

hm, fast jag har utegångsförbud, tror jag

hej själv jockepock

19:29Joakim

hej svej

sitter hemma med min snuva

19:29Karin

det är ok

jag blev hemkörd av min auralprof


Heute
13:15Karin

high five

15:47Karin

säg mig

15:48Joakim

ja min dotter?

15:48Karin

vad gör man

15:48Joakim

när?

15:48Karin

nu

om en stund

nyss

15:48Joakim

ja?

:)

15:49Karin

jag går mig själv på nerverna

men jag har lämnat in min practical musicianshipgrej!

15:49Joakim

yeah

15:50Karin

och du har haft en bra lektion!

men du har inte sagt mig vad jag ska göra

15:52Joakim

vad förväntar du dej?

:)

15:53Karin

att bli räddad

15:53Joakim

shit ja

men det, det e stora saker det.. inget man bara gör sådär!

15:54Karin

bara lite?

15:55Joakim

ska tänka på det

kan inte lova något i nuläget

15:55Karin

nänä

15:55Joakim

ska rädda en annan tjej från flygplatsen imorn på morgonen!

tihi!

15:55Karin

jag får väl rädda mig själv

tihi själv

15:55Joakim

tihi

15:55Karin

vad fint du

Joakim

tihi

vi kan väl dra ut nånstans i centrum nån kväll å ta en öl, eller ifka?

:)

15:57Karin

alltså

du behöver inte

det var inte riktigt det jag menade

men vi kan om du vill

då hade jag kunnat fråga om vi kunde hitta på något

men du vet

vi är så kryptiska så det går inte ens att veta när vi skulle kunna ställa den där raka frågan

så hur skulle du kunna veta? :P

15:58Joakim

hahah

shit du skriver för mycket :)

nä, jag hade tyckt det var trevligt helt enkelt

så enkelt e det

15:59Karin

och, jag kan gå med på det

15:59Joakim

haha

bra!

15:59Karin

alltså, jag tänker för mycket

alltid

16:00Joakim

det e bra

vi behöver såna också :)

blanda högt och lågt



och faktum är att det inte är att bara fnysa åt - sjung, skråla med, det är för sjutton fredag - låt er ryckas med:

If I were a boy, even just for a day
I'd roll out of bed in the morning
and throw on what I wanted
and go drink beer with the guys

and chase after girls
I'd kick it with who I wanted
and I'd never get confronted for it
'cause they stick up for me

If I were a boy,
I think I could understand
how it feels to love a girl
I swear I'd be a better man

I'd listen to her 'cause I know it hurts
when you lose the one you wanted
'cause he's taking you for granted
and everything you had got destroyed

If I were a boy
I would turn off my phone
tell everyone it's broken
so they'd think that I was sleeping alone

I'd put myself first
and make the rules as I go
'cause I know that she'd be faithful
waiting for me to come home, to come home
...

fredag


jag har slitit mitt hår
rivit ut alla papper som finns i mitt rum och lagt de på golvet (ni vet, i jakt på DET pappret, som ENVISAS med att vara FÖRSVUNNET)
insett att jag måste skriva om hela den uppgiften
satt mig själv vid pianot och jobbat
ätit upp en halv penna
jag har sprintat genom korridorerna
slagits med en skrivare
jag har blivit räddad i nöden (om inte louisa varit hemma och mailat mig the coverpage två gånger...)...
och jag har med nöd och näppe lämnat in uppgiften

dagens lärdom, gör saker med lite mer framförhållning, alternativt om du vet att du fixar själva uppgiften, se till att tekniska detaljer som randiga papper och framsidor är fixade innan the day.

och om jag var feberfri imorse så är jag det inte längre, suck suck suck
nu är jag hungrig
äpple, flingor och vatten står till mitt förfogande, mums!

igår, idag, imorgon

Jag drömde att jag fick en Port Salut av en snubbe i en ostfabrik.


Port Salut, är en ost med en mild, något syrlig smak.


Därför tänkte jag att jag skulle köpa mig en ost idag, så det gjorde jag. Avnjutes med bregott på hembakt bröd efter jumpa före film.


Film som är på italienska är molto bene. Film med Marcello Mastroianni och Sophia Loren är meraviglioso! Söker man på en stor sökmotor får man bara upp bilder på den ena av skådespelarna som klär av sig.

torsdag 26 november 2009

body says no


här går jag och tror att jag är bättre
stirrar lite ondsint på termometern som visar kanske tillstymmelsen till feber, försöker få den att sluta bråka med mig
pluggar lite
filosoferar lite
äter lite flingor direkt ur paketet (några krispiga saker blandat med torkade hallon och tranbär)
drar på mig strumpor och skor, byter tröja, drar ett varv med spackelspaden i ansiktet och går ut
tar en sväng till skolan, ett möte och två lektioner, det ska jag väl fixa
body says no, känner mig lite yr
min aural prof hejdar sig på väg ut från mötet, du ser lite blek ut
jag kan ju inte ljuga för att få stanna...
vad har du mer för lektioner idag, vem är din lärare, jag skriver upp dig som sjuk och så skickar jag ett mail
fail!

jag kan ju alltid sitta här och roa mig med min practical musicianship portfolio som ska in imorgon, rita fina noter av mina kluddar som jag gjorde första lektionerna och få det att se allmänt trevligt ut...

vi bryter in med ett viktigt meddelande till alla internetbrukare och samhällsmedborgare



ADVARSEL! Hvis du får en mail med beskjed om å dra til helvete; ikke gjør det! Det er en luremail. Der er det styggvarmt og folka der er drittsure! Kopier og lim inn på din status og advar andre!

onsdag 25 november 2009

tema hår - hår, hår, hår


Jag är inte den, som är den, som tackar nej till en schysst utmaning. Nog för att det tagit lite tid, men jag säger inte nej!

Jag rakar mina ben sporadiskt, vinter som sommar, för att känna len hud mot len hud, för att det är något terapeutiskt över att raka dem. Och vet ni? Könshår är något vackert! Frånvarande och närvarande - det enda som inte är vackert över huvudtaget är de röda prickarna... såå - är det verkligen värt det?
Argumentet, jag gillar inte att få hår i munnen - jag köpte det en gång och jag gick tomhänt ur den affären... Not much of a difference. Jag har hört att det finns andra sätt - hårspännen? Vill man så går det.
Så om jag rakar mig, under armarna, benen, huvudet eller någonstans över huvud taget så gör jag det av egen vilja, av en impuls som säger varför inte och go for it - av självtillfredställelse och perfektion.

Jag hade en orgellärare som sa en gång, inte på tema hår direkt, men (pressa in det om det passar), du lever med dig själv 24 timmar om dygnet 7 dagar i veckan, jag får bara träffa dig en gång i veckan (...och jag tycker du går framåt - men det hör inte riktigt hit).

Så, jag ska umgås och leva med min kropp ganska exakt 24/7, jag ska känna mig bekväm, stolt, för dagen manlig eller svag och nöjd med mig själv. Mitt hår sitter på min kropp så mycket jag vill det (om inte det av nån medicinsk anledning tycker något annat).

Mina hårstrån är ljusa, om jag vill ha den där bestämda blicken, så är inte mina ögonbryn så mycket till hjälp. Om jag vill att mina ögon ska synas är kanske färgen men inte mina ögonfransar till mycket hjälp. Men om jag tittar på mina ben eller mina armar i solsken, så är det som ett naturligt skimmer som kommer från dessa små hårstrån. Har hört att folk betalar feta kosing för bodyshine och allt möjligt...

Get over it, ta de till ditt hjärta och se det vackra i situationen!

För övrigt så kan vi ju njuta av den funna frispråkigheten och läsa mer på temat:
och om ni känner för att hålla bollen i rullning, ta upp utmaningen
gör't - spit it out and tell the world - shout it over the rooftops!

Och jag tror sammanfattningsvis att det här är dagens statement:

with a drawn sword


Ha Ha, jag har äntligen hittat ett tecken på strid och kämparglöd!
Jag skulle ju egentligen gå och lägga mig, alltså sova nu, men så hittade jag den - en svullen (?) lymfkörtel. Alltså feber låt gå, men i en och en halv vecka, och inget annat än lite dåligt humör och stundtals huvudvärk, inte tillräckligt.
Alltså, jag har varit orolig för mig själv, mina vänner har varit oroliga.
Det har ställts diagnoser och viftats bort. svinis?
"Only fever? Can be like about the think of the month of girls"
- Den grabben är min hjälte, inte lätt att säga sånt ska ni veta, men nej, inte en vecka.
Ingen monsterfeber, bara feber som inte vill ge sig.

Så sanningen bakom varför jag inte sover än från början är att jag kom över ett exemplar digital Shakespeare

Tybalt gör entre i striden med draget svärd
Tybalt: What art thou drawn among these heartless hinds?
Turn thee, Benvolio; look upon death.
Benvolio: I do but keep the peace; put up thy sword; or manage to part these men with me.
Tybalt: What, drawn, and talk of peace? I hate the word As I hate all Montagues, and thee; Have at thee coward.
De slåss

Lymfkörtel var det, jag ska behandla den med största respekt och kudos - min krigare!

tisdag 24 november 2009


i morse svarade han, då önskade jag honom ett bra liv
jag är så himla trevlig

livsfarligt kan hända, men ack, så underbart

att klia varandra på ryggen, det gör ju ingen sommar

vi måste göra det vi tror på -
det är det enda som i efterhand är försvarbart

hålla huvvet högt,
sand i näsan, ögonen och öronen är inget vidare

det är grymt härligt
det är pepp
helt ok
hade jag varit i Gävle hade jag åkt ut och åkt bil nu

min vilja växer i skogen


i'll meet you there

måndag 23 november 2009

glömde jag posta?


Dagens skratt:


snön, vart är snön?

Ännu en dag i sandaler här i Lôndon. Om man hoppar mellan vattenpölarna och tar en kaffe eller övar när det regnar så är det fullt överkomligt!

Med tanke på den här efterhängsna febern jag dras med som nu är inne på andra veckan, var väl inte det dagens klokaste beslut, men vem har sagt att man kan vara klok jämt? Nej!
Jag har dessutom varit på Health Center och allt de sa var, kom tillbaka om en vecka om det inte blivit bättre och ät, sov och drick mycket. Öva då? De glömde öva och att bli trött över allt spring i trapporna - upp till 5e våningen (denna vecka utan kontrabas i alla fall) för Music history post 1945 lecture på Minimalismen, när jag väl var uppe tror jag mest satt och ritade kråkor och diggade musiken... Men det blir helt klart bra!

Nu bäddar jag ner mig själv i sängen med en kopp te och andra säsongen av Gray's Anatomy - alltid finns det något bra med att inte alltid hänga med, man kan ta igen det med råge i efterhand :D
Om någon hört något från Grodan kan ni ju hojta till, han verkar ha försvunnit därborta i bibelbältet bland datanördarna.
Och om man köper en microfon som "garanterat" ska fungera med mac och den av ganska basic anledningar inte gör det (det var inte så svårt att få svar på varför när man googlade på det, inte så lätt att veta när man stod där i affären), då blir man lite putt för £7 kastade i sjön, även om man antagligen kan gå tillbaka och klaga.

söndag 22 november 2009

sex, dreads and rockn' rôll



Till alla det här kommer som en överraskning för, ta ett djupt andetag och fundera på saken

Kronken sa lite sorgsamt, men hur ska det gå med alla dina feminina frisyrer, du brukar kunna vara så fin i håret. Det ska nog gå på något sätt, jag kan alltid knyta upp de med sidenband och rosett!

Grodan är självskriven supervisor, vi ska hålla oss ifrån vax och kladd.
Kanske har vi dreadsverkstad i december, kanske inte :)
Jag ska bara ta med i beräkningen att de kommer kräva underhåll i minst ett år och bestämma mig för om jag verkligen är all in. Hellre nu än om 10 år!
Tanken är att förr eller senare ha ett gäng schyssta små dreads på skalpen!

Och för den som tror att man måste rulla sig i dynga och inte kan tvätta dem, välkommen till verkligheten, välkommen till 2000-talet. Det kanske är något som folk sysslar med, låt vara, men man kan faktiskt tvätta dem så ofta man vill!



Berlin i nån slags fragmentarisk dagboksform

Berlin november 09


1.

Att åka tjeckisk buss till Deutchland, Deutchland über alles. Jag är fanimej knäpp. Och ensam. Men det kan det vara värt.


2.

Mitt nya resehäng ”vi gör det, vi gör det!!!” ligger tätt omslingrade och bryr sig föga om vår uppgörelse. Nu väcker amerikanjäveln dem. VAKNARÅ!!!


3.

Resehäng kaputt, jag är ensam igen. Skönt, jag får ut vad jag vill av detta. Skitsoft, fett, Berlinbag!


4.

Ett kafé i Kreuzberg, jag tjuvlyssnar på en Stockholmsstudent som skriver om Berlin-hypen. Snart är den väl över, bitte. Jag vill gilla Berlin i fred. (Men trevlig var han allt)


5.

*censur*


6.

Punk och hångel i Friedrichshain. Fråga om vägjäveln hem. Sup redlös, tappa bort!!!!!!!!!!!


Till slut är allt som det ska. Snark, snark.


7.

Tyskastudenter sjunger karaoke. Spätkauf is der scheisse. Wunderbar. Lullaby of birdland med scatsolo livar upp.


8.

Inga sorgliga avsked. En misslyckad springnota senare går vi och lägger oss. En digitalkamera och ett estetiskt sinne vorenåtte!


9.

Nu är det slut på skitet. Jag åker hem med nya erfarenheter och mer reselust. Jag har tre garnnystan och ett ”Mammas nya kille”-maraton på mig.


POST SCRIPTUM

Jag är mer av en snyltbloggare än en gästbloggare och jag har gjort/gör det förr

DENSAMME