[:katt damn]

jag och mossan förbereder en stor trasmatteorgie

det har skedats, knutits upp och förberetts på alla sätt och vis

1, 2, 3, 4, 3, 2, 1, 4 om och om igen - rosengång

det ska bli ena dejliga gröna mattor

jag hittade en trasmatteblogg - Loppberga: tokig i trasmattor

fint värre

här hemma är det mamma som står för expertisen

hon har en riktigt fin vävstol uppe i tornrummet på vinden

fin utsikt och bra radiomottagning

i trädgården är det självförsörjning av hallon, smultron och vinbär

jordgubbarna har fått sig ett sorgligt slut, spenaten är på frammarsch

Systeryster har åkt för den här gången

hon lämnade efter sig ett gäng burkar marmelad

favoriten är en med vita vinbär - citron

det känns lite ovant att bli kvar, att inte vara på väg någonstans

men Kalle och Leah kommer upp från Tyskland imorgon

blåbärsskogen väntar!

& hunden är en lycklig hund

livet och döden

jag satt i bilen

än en gång på väg till tågstation

hämta, lämna

bilradion var inställd på P1

det var lördag eftermiddag

produktionsbolaget filt gav

livet och döden

ett program av Danjel Nam

producerat av Eric Schüldt

överlevaren

ett program om leva med någon med depression

jag har inte lyssnat mycket på radio på sistone

inte hört Livet & Döden med Eric Schüldt tidigare

men det här programmet träffade, sådär mitt i magen

smärtan, sorgen, komplexiteten

lyssna här (två veckor framåt)

i love you pablo!

Nightmares

Where are you Pablo, I’ve looked everywhere for you,
where are you Pablo, why don’t you answer the phone,
where are you Pablo why don’t you open the door,
did you go to your brother in Stockholm, did you go to London again?
What’s going on Pablo,
tell me what the fucks going on,
where are you Pablo?

Everything went upside down in a second and I couldn’t go back to sleep
and I cannot breathe as long as I got this one hell of a bad decease,
and the nightmares came over me again
And my intention was not to hurt you but
I guess that’s what I did,
all the times I’ve tried to explain to you what’s going on inside my head,
and the nightmares came over me again

you know I need you
I’d never let you go
I love you Pablo you said you’d never leave me,
where are you Pablo?

25 cigarettes in a chain and I don’t usually smoke at all,
25 blocks without a cane and I don’t usually block at all
and the nightmares came over me again

and I got some bad motherfuckers to deal with
and they came for me to tonight and I’m losing myself to a terrible mess that’s impossible to fight
and the nightmares came over me again

you know I need you
I’d never let you go
I love you Pablo you said you’d never leave me,
where are you Pablo?

You know the little girl I was talking about
she was hanging in a rope,
I’m so exhausted and I’m so tired of this
so don’t expect from me to cope
and the nightmares came over me again

and I said shoot me if you really hate me
and then he shot me in the head
and I could see it all happen right before my eyes
and I was lying down there dead
and the nightmares came over me again

you know I need you
I’d never let you go
I love you Pablo you said you’d never leave me,

where are you Pablo?

Billie the vision & the dancers from The world according to Pablo (2007)

I was so unpopular in school and now they're giving me this beautyful bicycle

Summercat - Billie the vision & the dancers

I kissed you good bye at the airport.
I held you so close to me.
I said ’So here we are now and I can’t stop from crying Lilly’.
And you said ’Hey hey hoo, you know this is the way to go
You will forget about me when I’m on that plane.
Forget about me when I’m on that plane.’

Tonight tonight tonight tonight
I wanna be with you Tonight tonight tonight tonight
I wanna be with you tonight

The plane took off and my love went with it.
The chilly wind whipped my both cheeks hard.
And the man next to me said ’Everything is gonna be alright’.
I said ’Nothing is gonna be alright, but thank you anyway’.
And then I saw your face in the airplane window.
I waved my hands and I shouted to you:

Tonight tonight tonight tonight
I wanna be with you Tonight tonight tonight tonight
I wanna be with you tonight

I wore a T-shirt and my worn out hat.
Abandoned as a summer cat.
And as I stood there as a broken hearted I realized you got the car keys still.
So I broke into my own old car.
I fell asleep on the passenger seat.
I dreamed of summer sex with you and you whispered in my ear:

Tonight tonight tonight tonight
I wanna be with you Tonight tonight tonight tonight
I wanna be with you tonight
Why can’t you leave me tomorrow instead?
Why can’t you leave me tomorrow instead?

And above the clouds she said to her self ’I can’t believe how naive a man can be.
That’s why I love you so and that’s why I can’t be with you…’

Tonight tonight tonight tonight
I wanna be with you Tonight tonight tonight tonight
I wanna be with you tonight

Billie the vision & the dancers, from I was so unpopular in school and now they're giving me this beautyful bicycle (2004)

jag har flyttat ner till undervåningen

till kalles gamla rum

det kändes praktiskt, få lite mer sin egen vrå

jag städade av hans skrivbord idag

i skrivbordslådan hittar jag ett litet förstoringsglas

tändstickor, kollegieblock och fiskelina

ett kort med en bil

Mitsubishi Pajero 2300

5 sittplatser, 4R cyliner, toppfart ca 145 km/h

"bra skit tamefan"

ibland väcker hunden mig på nätterna,

säger att det åskar

att det går ett rådjur på tomten

att hon måste spy - då gäller det att hänga med i svängarna

för övrigt har jag fortfarande ouppackade väskor

och förlorade banankartonger - en cykel på vift

kom hem

queertopia

se mer - referal

mellan dröm och vakenhet kryper jag ner under en filt

det är eftermiddagsluren

jag slumrar till, går in och ut ur drömmar

jag vaknar tre timmar senare, det är ok

jag kokar en kopp te och världen har inte gått under

än

Emil Jensen

Ni är inte vackrast i världen

Ni som vet att en mur bara är en bro på högkant
och det som är som det är inte måste vara konstant.
Ni som hör rop på hjälp när ingen annan hör det,
gör det ni gör och aldrig får nåt för det,
låter ni bli finns ingen annan där som gör det
Ni som går dit ni går utan att någon annan styr er,
ni som får era sår utan att ni bli martyrer.
Ni som drömmer men aldrig blundar för det som händer,
glömmer era fiender men aldrig vänner,
gömmer och hjälper människor ni inte känner

Ni är inte vackrast i världen,
världen är vackrast i er.
Och det är inte i era ögon
det är i vad ni ser.

Ni som skrattar er fram till det sjukt seriösa
Ni som får folk att undra om ni borde få gå lösa
Ni som alltid gör fel och aldrig är perfekta,
spelar inga spel och skiter i det korrekta,
som vågar vara snea och deffekta.

Ni är inte vackrast i världen ...

Åh, hur ni lyckas inspirera
få mig att vilja orka mera,
utan att jag känner mig sämre
eller måste prestera.
Åh, hur ni lyckas exaltera
få mig att orka vilja mera
det hörs på era röster
det lyser i er när man ser er

Så ni är vackrast i världen
världen är vackrast i er
Och jag ser det i era ögon,
där ser jag vad ni ser.

Emil Jensen från ep:n eMil (2009)

dare to think outside the box

det är festival i folkets park

Branting och Hansson, som står staty, samsas med barn, queers och annat folk

den gamla dansbanan kommer till liv

norska my little pony bjuder upp till dans som på den gamla goda tiden

samtalet, samspelet och kärlek bortom normen står i fokus under parollen "do it yourself" som har kanske aldrig tidigare varit mer rätt

och arbetarna som swingade loss på onsdagarna förr om åren skulle kanske ha instämt

fordran om att bli accepterad är mänsklig och evig

festivalen är inte slut, men det jag tar med mig från queertopiafestivalen är mycket alla vackra människor, acceptansen, modet att våga ifrågasätta; queer för mig blir som ett enda stort dare to think outside the box - våga se möjligherna

jag tror att vågar man välja

vågar man hitta sig själv, sin väg och sin trygghet så vågar man också låta andra gå sin väg

om det handlar om att inte bli advokat utan elektriker, leva tre i ett förhållande, inte åka bil eller ägna sig åt modelljärnvägar spelar inte så stor roll

jag väljer att vilja öva mig i tolerans

"hur känns det?"

för övre makters skull

den sista ni ska försöka göra slut med

är er psykolog-to be

han kommer inte förstå er, det är anledningen till att ni gör slut,

och han kommer bara fråga varför, varför?

- hur tänker du då?

jag smsar med min vän som är skåning

det jag egentligen vill höra honom säga är

igelkott, härligt och kär

Långe John

fredagshandling

en bra dag

en grym kväll

men allt jag vill är att skrika

my little pony på dansbanan

och jag var den grymaste dansaren av alla

jag lovar det var röj

nu blåser det

huvudet snurrar

rullgardinen slår mot fönsterkarmen

festivalbandet skaver

tror jag på spöken?

jag går igenom Kübler-Ross modellen varje dag

jag kan inte sitta still

hela jag skakar

av obeskrivna känslor

jag säger ta mig med

ta mig samman

och jag menar det

varje gång

spöken, gengångare

vålnader, gastar och osaliga andar

lämna mig ifred

*Kübler-Ross

tiiiisdag

vad har hänt under himlen?

inte mkt

men några cd-skivor, ganska många, har fått ett nytt hem

några rosor har blivit bestulna på sina vissna knoppar

Fagersta har fått sig ett besök

& jag har lovat en ylande ulv sängplats under festivalen

vem bäddar min säng?

jag har fått några supermagiska John Blundlika sömndroppar

(hej, äntligen gå och lägga sig i rimlig tid och vakna utvilad, nästan)

problemet med dem, är bara den att jag sover som en stock

som rullar, tydligen,

för jag vaknar halvt invirad i lakanet och med täcket uppochned oc...

och varför, min gud, varför är mina bästa diktsamlingar

i en källare

i en annan del av Sverige?

jag suktar

trånar

och trängtar

Karin Boye kom hem

svart vaniljte med lite mjölk

- veckans oumbärlighet

fest-i-val

Johanna Paulsson skriver i dagens DN

"Arvikafestivalens själ förblir svart. Här sjunger man att man legat med Djävulen för att få molnen att skingra sig." ...

Det är så jag vill uppleva min festival i år. I trycksvärta, hemma i kökssoffan på behaglig distans från både regn och oljud med inslag av intressanta musiktips. Jag hänger inte alls med, har kanske aldrig gjort. Men blåhåriga Juliette Lewis mitt i artikeln kan kanske vara något eller

... (forts.) "Som Anna von Hausswolff, vars pianosånger ger svart soul en helt ny innebörd i skarven mellan PJ Harvey och kabarédiva från helvetet"

Jag queue-ade faktiskt PJ Harvey i förra helgens spotifypartylista. Den låg i någon av alla de listor som jag har samlat på mig - någon måste ha tyckt att det var bra, alltså platsade den, ungefär så.

Ode an die Freude

Beethoven der 9. Sinfonie

Obarmhärtig, samtidigt mild och öm.

Ett åskväder, en fest, ett äventyr, en saga.

En glädje och ett allvar om kraft som måste intagas.

O Freunde, nicht diese Töne!
Sondern laßt uns angenehmere anstimmen,
und freudenvollere.
Freude! Freude!*

Freude schöner Götterfunken,
Tochter aus Elysium!
Wir betreten feuertrunken,
Himmlische, dein Heiligtum!
Deine Zauber binden wieder,
Was die Mode streng geteilt;
Alle Menschen werden Brüder,
Wo dein sanfter Flügel weilt.*

Wem der große Wurf gelungen,
Eines Freundes Freund zu sein,
Wer ein holdes Weib errungen,
Mische seinen Jubel ein!
Ja, wer auch nur eine Seele
sein nennt auf dem Erdenrund!
Und wer's nie gekonnt, der stehle
Weinend sich aus diesem Bund.

Freude trinken alle Wesen
An den Brüsten der Natur;
Alle Guten, alle Bösen
Folgen ihrer Rosenspur
Küsse gab sie uns und Reben,
Einen Freund, geprüft im Tod;
Wollust ward dem Wurm gegeben,
Und der Cherub steht vor Gott!

Vor Gott!

Froh, wie seine Sonnen fliegen
Durch des Himmels prächt'gen Plan,
Laufet, Brüder, eure Bahn,
Freudig, wie ein Held zum Siegen

Seid umschlungen, Millionen
Diesen Kuss der ganzen Welt!
Bruder! Über'm Sternenzelt
Muss ein lieber Vater wohnen
Ihr stürzt nieder, Millionen?
Ahnest du den Schöpfer, Welt?
Such' ihn über'm Sternenzelt!
Über Sternen muss er wohnen.

Gedicht von Schiller und der Text Beethovens 9. Sinfonie

Engelsk översättning

*Beethovens tillägg kursiverade

en fjärde vecka med feberkänningar till och från, så inte ok!

enda trösten är kanske ett stort regnväder* som håller till vid horisonten och en lugn lördagkväll, jag och hunden medan vildingarna och föräldrarna håller på med hemligsheter.

när de farit iväg, sitter jag var vid köksbordet. solen spricker igenom ett moln in i köket. köksuret har sin gång. och beethoven och schubert håller mig sällskap. inte illa ändå.

*här behövs något som gör det lättare att andas - åska, minsann, så kåkjävlarna hoppar

en lördag som denna

Systern har kommit hem, brunbränd och fin efter en lång roadtrip - sydsverige runt. Från skärgårdsjobb i myllan hos en skärgårdsbonde och bekant på Nämdö via politikerkollot i Almedalen, hårt golv och dagarna fyllda från morgon till kväll, ut på roadtrip genom smålandsskogar och skåneland - hela vägen hem!

Jag har hört att hon lärt sig ett och annat om rensning och gallring, hur man ordnar sovplats åt tre i en Volvo 740 och att man ska akta sig för sammandrabbning med 14-åriga fotbollsspelare. Kan komma väl till pass i de festivaltäta kommande veckorna. Det lär bli liv i luckan!

- Vi har de campande queerfestivalarna och sen de bullrande elektronmusikerna på Norbergfestival.

Nu har de hemligt möte i Norbergsskogarna. Man minns i de gamla dagar då man behövde hemliga lösenord och en plats dit ingen brydde sig att leta för att träffas, mötas och talas. Man satte en sten som man ramlade över en gång då man skulle röja skogen - Minne 1891-92. Minne om Gruvarbetarstrejeken i Norbergs bergslags gruvor. Därför träffas man den 17/7 kl 17.17 för att gå ut till den hemliga mötesplatsen, samtalas, dricker kaffe träffas.

grannar emellan

- Du måste ha minst 20 stycken där ...

- Jo, det är nog en tjugo. Imorse hittade jag bara en. Men de kommer nu framåt kvällen.

Grilltången har för länge sedan tappat sin ursprungliga funktion. Grannar har slutat prata om vädret när de träffas. Istället pratas det om frysas, saltas eller dränkas. Buskage och allmänningen här intill. Det är som med ogräs, man får hålla ihop.

Ssssniiglar.

onsdag

buskar ska klippas, grusplanen ska rensas från gräs, mat ska lagas, hundar prommeneras

visste du att...

Lindex byxor mot vad som kan tyckas och tänkas sitter som en smäck på kurviga katter.

Det är väl något med en inställningen till kvinnokroppen som inte utgår från det späda prepubertala idealet som gör'et. Svarta jeans, chinos till och med, ve och fasa, ett par jeans har kommit och gått med succé som följd i garderoben. När jag väl upptäckte det gav jag lite smått upp att försöka klämma ner mig i ett par Cheap monday, H&M-brallor - med mycket strech så går det kanske, men det ok resultat.

Kommer väl ihåg diskussionen som gick i etern om andra snitt eller simpel förstoring av mönster för storlekar över 40-42. Även om man drar någonstans över 40 (som, ska tilläggas, är en relativt normal storlek) ska man väl inte behöva skämmas över "för stora armar", kurvor eller acceptera dålig passform bara för att mönsterpassarna tagit semester och kläderna tappat proportionsrelationen till kroppen?

Man hör ett: "Jag har slutat använda byxor, jag hittar ändå aldrig några som sitter som de ska." Passar de i låren, går de inte att stänga. Går de att stänga ser de ut som jag vet inte vad.

Jag tänkte bara att det skulle bli sagt.

sommarens måste:

trots och kanske på grund av övermäktig hetta

klaras dagar som dessa inte av utan åtminstone något av dessa

• kylskåpskallt vatten med mynta
• solvarma nyplockade jordgubbar
• skuggan av ett träd
• shorts
• en ljumen alt sval bris
• toast med fläder-citronmarmelade
• en kopp vaniljte med en skvätt mjölk
• samt en nektarin och lite Händel

Tankar om Rameau och den rena läran (OBS: seriöst inlägg)

Hej tjejer och killar i alla åldrar!!!!

Hoppas ni njuter av sommarlovet, det gör sannerligen vi på attvarak.blogspot.com! Jag, Kronken, blev tillfrågad att skriva lite inspirerande om livet, sommaren och den rena läran (i positiv bemärkelse). Svårt, tänkte jag! Sen mindes jag ett samtal om Jean-Philippe Rameau, hans raffinerade humor och sätt att se på livet... detta är till och med svagt relaterat till sommaren tack vare en och annan simpel bonde!

Över en kopp te diskuterade jag och en vän i vintras ett visst av Rameaus verk, Les Niais de Sologne (sopig inspelning), och vilka problem, eller utmaningar, för den som är så lagd, detta stycke medför. Den nutida cembalisten som vill följa 'den rena läran' (i positiv bemärkelse!) och låta Rameaus musik tala själv, till en nutida publik i en konsertsituation, måste hantera ett antal svårigheter. Rameaus 'Les Niais de Sologne' innefattar inte bara musikaliska idéer som kan identiferas och framföras så att de talar till alla människor, från alla kulturer och alla tider...

På Rameaus tid var en 'Niais de Sologne' Paris/Versailles-slang för en bonde från provinsen Sologne i centrala Frankrike, som hade tjänat bra, lyckats komma upp sig i societeten och skaffat sig någon slags utbildning MEN fortfarande var simpel och dum*. Le Niais de Sologne kunde t ex ha kommit till Paris för att studera, och bli en klok, förnuftig människa som vet allt om allt och förstår hela världen, men egentligen bara var en förmäten, trånsynt själ.

Med andra ord: vi har ett musikstycke som är så tätt sammanlänkat med en utommusikalisk idé att denna idé för kompositören och hans samtid antagligen tog musikalisk form i stycket och framförandet... när man vet vad denna idé (un niais de Sologne) är, kan man börja höra den i musiken! Frågan är: hur gör man, när man framför detta stycke idag för en ovetande publik? Naturligtvis kan musiken fortfarande stå för sig själv, naturligtvis kan man göra sitt bästa för att uttrycka den simple bonden turned rich and famous i sitt spel. MEN vi vill ju komma Rameau så nära som möjligt... är det inte tråkigt att missa en så stor del? Vi vill kanske inte reproducera vad Rameau hade, men vi vill förstå och kommunicera med honom!

Jag hörde en gång detta stycke på konsert, och medveten om ovanstående bakgrundshistoria kunde jag sitta i Oxford och småskratta åt vissa i publiken**, som inte hade nån aning om att Rameau just gjorde sitt bästa för att retas och busa med dem. Även om jag hade roligt, så var det kanske synd att cembalisten inte berättade om bönderna från Sologne för publiken. Eller? Låt oss föreställa oss följande scenario: en äldre, manlig cembalist (kanske inte helt olik Sveriges mest kända musikvetare Gunno Klingfors, som vi alla älskar och beundrar......) kliver upp på scenen och börjar med dryg röst berätta om "på J.P Rameaus tid, dååå var det minsann så, att ett gäng bönder flyttade in i Paris, städernas stad...etc".

Förutom att detta skulle vara JOBBIGT att lyssna på, så finns att resultatet skulle bestå av ett gäng självgoda människor i en konsertsal, så upptagna av att tänka på hur bra de förstår Rameau och hans fascinerande tid, att de inte ens hör musiken. Ödets ironi - Rameaus lilla stycke om Les Niais de Sologne har plötsligt skapat en salong nutida Les Niais de XXX. Kanske ska vi helt enkelt lita på att Rameaus musikalitet är tillräckligt stor för att kunna kommunicera med oss trots vår okunskap om hans tid och tankar?

Puss,
Kronky xxxxx

Fotnoter

* Här kan vi dra oss till minne skämtet: 'vad är värre än en simpel och dum lantis?', 'en simpel och dum lantis i förklädnad!'. Wanda Landowska uttryckte detta genom bilden av en ung lantlig tjänarinna som på söndagen står framför spegeln, beundrar sina nya kläder och tänker 'Om dom där hemma bara kunde se mig nu, så skulle dom bli gröna av avund...'.

** Kanske skulle en nutida, engelsk översättning av Rameaus stycke vara 'The Simpletons of Oxford'...?

PS. Jag lovar er ett lite roligare och mer underhållande inlägg nästa gång (önskemål kan tillgodoses!), pris till den som tog sig från början av denna text ända ner HIT.

paj, fredag och folköl

sommardopp, djungelolja, parkhäng och fint väder - check, check, check, check

obs djungelolja inte att käka, den smakar apa

fläderblomssaft, persiska mattor och dåliga batterier

vinterkyla i gamla tiders St Petersburg möter sommarvärme på en gräsplätt

det är fredag, en bra dag