a free woman

Jag se vad London har att erbjuda nu när jag kommer vara en fri kvinna.
Jag flyttar in i på vinden hos en författare i Notting Hill i hennes barndomshem, om sisådär en vecka. £600/månaden för rum, kök, badrum men ingen tvättmaskin. Men ack så ljuv friheten känns jämfört med kvinnofängelset, frukost mellan 7.30-8.30 - ingen övning innan eller efter 9, obligatorisk knock knock housekeeping VARJE dag kl 10 och världens knackigaste internet.

Hon var lite tveksam - vi hade ju inte träffats, men jag lät ju så trevlig på telefon. Vi bytte mailadresser och jag lovade henne att skicka en bild på mig själv.

2 minuter efter att vi lagt på ringer hon upp mig igen för att säga att jag inte får glömma lakan, för det har hon inga. Piece of cake.

Förhoppningsvis kommer jag vara en fri kvinna även i den meningen att jag kan ha gäster på de tider som behagar mig - dvs innan kl 10 efter 23 (även om det var väldigt convenient att dra till med jämtemot enträgna uppvaktare).

I källaren bor en indisk författare och kvinnan själv är halvt tysk (och en fjärdedel dansk) så om det uppstår något så är hon inte den som tassar runt problemet - vilket, som hon la fram det, engelsmännen har en tendens att göra. Det är ett finlir att umgås med britterna - tala fint om de som är närvarande, tala illa om dem så fort de har gått. Lätt att glömma vilken fot det är man ska balansera på.

edit

För de som ev tvekar så ska kontrabasen med. Vi funderar på att åka båt den här gången :)

Precis när jag tror att livet är slut as I know it.

2010 har innehållit väldigt, väldigt lite böcker, tidningar, skriven text och väldigt, väldigt, väldigt mkt tvserier (tom. en och annan film - även om jag i regel är lite anti film).

Det har varit Grey's Anatomy, from the very begining, for the very first time.

På temat, Private Practice.

House. Scrubs.

Dexter. Brothers and Sisters.

How I Met Your Mother, 30 Rock.

Gossip Girl, 90210

True Blood!

Nip/Tuck

Crossing Jordan, Ally McBeal.

Cougar Town, Gary UnMarried, Nurse Jackie,

Ni förstår ju själva - juluppehåll ...

Lösningen?

Mer serier!

Och on top of that - bra sådana.

The Big Bang Theory & seriöst Life Unexpected.

Hysteriskt rolig och feelgood. The perfect combination.

Jag gav dock upp Glee efter halva första säsongen - så ovärt. Allt som börjar likna musikal går fetbort - tillfälliga musikalinslag för att liva upp en serie på sjätte säsongen inklusive.

Eller borde jag kanske hellre skriva ingen nämnd ingen glömd?

Jag borde skriva, tack och lov att Nip/Tuck äntligen, äntligen är slut. För den var verkligen inte bra inflytande. Nördar, olösbara sjukdomsdilemman och fosterbarn är såå, såå mkt bättre än fettsugning och bröstinplantat.

Men bäst av allt är kanske att åka tillbaka till London, get a room (vilket jag ska, vilket jag HAR!!!), plugga, öva, skärpa mig och gå upp innan lunch (en nödvändighet för de tidigare).

De här spill it all out-inläggen känns ju lite lagom roliga - men man måste ju få skryta med det man har! Och om 2010 var året då jag såg ungefär alla serier man kan se är det ju bara att vänta och se vad 2011 blir för år - böcker, övning, feel good och äkta humor?

Det blir en vår i London - jag gick liksom lite miste om den 2010. Det blev en vår i Malmö istället. Om än en tårdrypande, så en damn good one.

Det är väl nu det är dags att säga, jag ångrar ingenting - jag vet inte om det är sant, men ärligt talat så spelar det ingen roll.

Mitt nyårslöfte á 2010 - dvs to do before 2011 lyder ju nämligen, något i stil med, att acceptera. Inte säga att allt kommer bli ok, tänka positivt eller något annat; men acceptera.

Kanske lite som Kübler-Ross modellen - the 5 stages of grief.

Denial, Anger, Bargaining, Depression, Acceptance.

Acceptera, för att kunna gå vidare. Jag bläddrade igenom mina post-its på mitt virtuella skrivbord - gud vet vad jag har samlat på mig där - men på en av de så stod det: "Hallå, orka känna de här känslorna, det är ju en dag imorgon också."

Eller kanske som den dödsdömde fången som fick vård på Seattle Greys sa till Meredith - "What ever makes you sleep at night." Det är precis vad jag behöver - sova, på nätterna (inte från halv fem till ett)!

(För övrigt saknar jag att umgås intensivt med Grey's Anatomy, det är något helt annat när man har 6 säsonger, till synes oändlig, tillgång till dem - men en gång i veckan, juluppehåll, tillfälliga uppehåll - it's not good enough.)

För övrigt 2, så tror jag att det var allt.

1001 rules for my unborn son

470. Don’t play the ace if you can win with the king.

469. Stay in your seat until the credits have rolled.

"I want you to be a constant"

try sleeping with a broken heart

soundtrack

lost within space

om när jag hittade en gris på vägen

1. Hur gammal är du om fem år? Sechs und Zwanzig på mitt 27e.

2. Vem var den sista du träffade? Stenis

3. Hur lång är du? 160 cm

4. Vilken var den senaste film du sett? Vad kan det ha varit, .

5. Vem ringde du senast? Landstingets växel

6. Hur löd ditt senaste sms och till vem? Taxi Norberg at your service ... till brorsan.

7. Vad är dagens planer? Flytta ur Kalles rum på nedervåningen,

8. Föredrar du att ringa eller skicka sms? Rrrring, rrring.

9. Är dina föräldrar gifta, sambos eller skilda? Si sono sposati!

10. När såg du senast din mamma? Igår, men jag råkar veta att hon kom hem nyss.

11. Vilken ögonfärg har du? Blå-gröna.

12. När vaknade du idag? Alldeles, alldeles för tidigt! Eller om jag somnade mig alldeles, alldeles för sent - nån gång vid 4.

13. Har du någon gång hittat en katt? De dyker upp hela tiden på de mest olämpliga ställen här hemma - en gång hittade jag en gris däremot. Jag trodde att det var en katt eller kanske en hund som var ute och virrade på vägen, men det var en minigrisen och jag visste inte alls vad jag skulle göra - jag hade ju bara 25 minuters förmiddagsrast. Lärarrummet bara skrattade åt mig när jag ringde och sa att jag inte skulle hinna till min nästa lektion.

14. Vilken är din favoritplats? Just nu framför kakelugnen i biblioteket.

15. Vilken plats föredrar du minst? .

16. Var tror du att du befinner dig om tio år? Sveriget, skogen, utan tvekan.

17. Vad skrämde dig som barn? Mardrömmar om eld, mördare under sängen, rånare bakom dörren och änder.

18. Vem fick dig att skratta senast? Elonreklamens julklappstips i lokaltidningen, Varmt, aromrikt kaffe - för endast 499 kr.

19. Är du för ung för att äga vinylskivor? Jo.

20. Har du stationär eller bärbar dator? Simon X är av högst portabelt format.

21. Sover du med eller utan kläder på dig? Ohne, vad ska det vara bra för?

22. Hur många kuddar har du i sängen? Tre, men bara ett litet hörn under huvudet.

23. Hur många landskap har du bott i? Det engelska landskapet, Schonen, Ack Wermeland du sköna, Ouppland, Soedermanland & Vestmanland.

24. Har du någon gång spytt på fyllan? Jobbar inte så.

25. Föredrar du skor, strumpor eller barfota? I det här klimatet? Sockor. På sommaren barfota 24/7.

26. Är du social? Om jag vill.

27. Vilken är din favoritglass? Hemkokad frusen youghurt med hallon.

28. Vad skulle du göra om du vann en miljon? Blunda.

29. Tycker du om kinamat? Nja, inte biff i sötsur sås-stuket.

30. Tycker du om kaffe? Tanken på det - men jag blir bara illamående.

31. Vad dricker du till frukost? H₂O

32. Sover du på någon särskild sida? Faktiskt.

33. Kan du spela poker? Inte direkt, men jag är en fena på backgammon.

34. Tycker du om att mysa? Mjau.

35. Är du en beroendemänniska? Knarkar sömn luft och vatten + kontroll och någonslags trygghet

36. Känner du någon med samma födelsedag som din? Inte på rak arm.

37. Vill du ha barn? Barn!

38. Kan du några andra språk än svenska? Några stycken sådär.

39. Har du någonsin åkt ambulans? Bara i GTA.

40. Föredrar du havet eller en pool? Trivs bäst bland tång, hajar och maneter.

41. Vad spenderar du helst pengar på? Pengar!?

42. Äger du dyra smycken? Inte mer än av ett högt personligt värde.

43. Har du någon gång testat narkotika? Aber doch nicht.

44. Vad var det senaste du stoppade i munnen? Ett kuvert - dock inte hela.

45. Vem är den roligaste människan du känner? Din mamma?

46. Välj ett ärr på din kropp? Vänster handflata, där Henrik körde sin blyertspenna i den på lågstadiet.

47. Vad har du för ringsignal? Burr, burr.

48. Har du kvar klädesplagg sen du var liten? En hemsnickrad prinsessklänning från utklädninslådan.

49. Flirtar du mycket? It wasnät me!

50. Vart togs din profilbild för din blogg? På Tingshuset hösten 2008! Wanted!

51. Kan du byta olja på bilen? Kan jag nog.

52. Har du fått fortkörningsböter? Nej.

53. Vilken var den senaste bok du läste? Blir du ledsen om jag dör?

54. Läser du dagstidningen? Jeden Tag.

55. Prenumererar du på någon veckotidning? Nej.

56. Dansar du i bilen? Hur gör man deT?

57. Vilken radiostation lyssnade du på senast? P1.

58. Vad var det senaste du krafsade ner på ett papper? Kalle - en myriad gånger - that's how we roll in tomteland när julkorten-måste-postas-igår-allra-minst-hetsen slår till.

59. När var du i kyrkan senast? På den polska adventsmässan i Katolska domkyrkan för två veckor sedan. Dlaczego, dlaczego? (Jag visste inte ens att den var på polska förrän den var slut ... )

Lista från Aenigma på Whatsup Sthlm

allt jag önskar

jag vill hitta orden som säger hur jag mår

som sveper undan allt och säger att det är OK

jag vill hitta orden som beskriver hur saker känns

så känslorna kan hitta hem

jag vill hitta orden

bara ett ord

som tar mig med bortom tomheten

jag vill hitta orden

men istället gråter jag en gråt utan ord

översvallas av känslor, upplevelser, förväntningar, vilja

jag vill, men kommer ändå inte fram

ta mig med

jag vill bara hitta orden som svarar på frågan

hur mår du?

jag var stark

jag var glad

jag ville

jag trodde

jag försökte

jag grät

det fattas något

jag kände tillit

svaret

jag väntar på att någon ska prata

komma fram till något

finnas där

vara där

jag pratar helst inte om det

istället gör jag ingenting

#prataomdet

Jag hämtar min syster vid tåget och i bilen på vägen hem pratar vi om #prataomdet*. Jag har bara hört talas om det, inte riktigt fått något grepp om det eller kollat upp det. Hon ger mig länken till prataomdet.se och jag läser sida upp och sida ner. Jag kan inte sluta, men det gör ont.

Jag inser att vi måste våga vara människor som inte går över varken våra egna eller andras gränser - inte tassar omkring i gråzoner.

Och som tar gränser för vad de är. Ett nej ska inte behöva förhandlingsbart.

Och en tvekan ska tas på allvar.

Och jag vill aldrig, aldrig mer vara 15 och tro, att jag är kär och att någon ser mig, bend over backwards för att saker ska vara bra, utforska världen men inte reagera på tveksamheter och övertramp - vara osäker och inte inse när människan i andra ändan av är minst lika osäker hen med, men agerar ut det på ett helt, helt annat sätt. Jag vill ta den 15 åringen i handen och säga att du är bra och saker ska ske lika mycket på dina villkor som på någon annans.

Och jag hittar ett utdrag ur dikten Text till min son av Olivia Bergdahl på en blogg och det träffar mig i hjärtat - kanske hela dikten ännu mer.

H.264

H.264

*"I samband med ett samtal om mediebevakningen kring Assange-fallet började Johanna Koljonen twittra om de gränsdragningar, gråzoner och övertramp som förekommer i sexuella situationer. Hundratals följde Koljonens exempel på Twitter under rubriken#prataomdet, ett samtal som sedan fortsatt att utvecklas och fördjupas.

...

Vi behöver ett språk för sex utan skam, vi behöver fundera kring våra egna och andras gränser. Något ska förändras. Vi ska våga #prataomdet."

winter wonderland?

I have a dream - men den har jag glömt.

body art 2.0

body inc.

det är ok

årets julklapp - en kram!

en godnattsaga

en get

en toalett i Indien

en barnmorska

möjligheten att få gå i skolan

rent vatten

ett alternativ till könsstympning

en framtid

Rädda Barnen

Unicef

Läkarmissionen

ActionAid

SOS Barnbyar mfl.

elephant

omfamna urtidsmänniskan i dig

Det är två problem med den här lilla urtidsmänniskan.

Den är livrädd och skräckslagen för ungefär allt.

Vi snackar ingen balans alls - jag menar, man måste ju ta hand om sin lilla urtidsmänniska och få den att känna sig trygg och omhändertagen.

Samt det, att den drar så snabba slutsatser.

Innan du vet ordet av har den sprungit iväg, långt in i skogen.

Och du undrar hur det hände - men den agerar bara på instinkt.

Må hända att tunnelbanan inte är en björn och vi idag kanske är lite mer självständiga än vad som kanske är nyttigt för oss (vi dör inte om vi blir övergivna av vår grupp det finns sätt att lösa också & vi byter miljö och grupp snabbare än den lilla urtidsmänniskan hinner blinka - jag skulle också vara vettskrämd).

Vi kan inte på det personliga planet hindra utvecklingen. Vi kan inte göra om världen som den är idag. Men vad vi kan göra, är att omfamna den lilla urtidsmänniskan i oss och ge den största möjliga trygghet. Rutiner, stabilitet och någon som den kan lita på. Ni är ett oslagbart team - men det krävs att ni jobbar åt samma håll och har ansvarsfördelningen klar.

Det är trots allt urtidsmänniskan som ser till att du inte ständigt och jämt bränner dig på spisen, förstår värdet av att bonda med andra människor & fortplantning. Men kom i håg att urtidsmänniskan är lat, största möjliga effekt för minsta möjliga ansträngning - vem vet vad som lurar bakom nästa krök - högt gräs, inga lejon?

om att leva med ett litet urtidstroll

Jag har en hård, men jag antar god vän,

Baharskij säger,

Karin, om du säger att det inte går,

då tror jag inte att du har försökt

- så hög tilltro har jag till din kapacitet.

Egentligen skulle jag ha kommit iväg upp till nordligaste Norrland (typ) för att hälsa på brud'n och titta på gammelfasters orgel, som enligt utsago ska finnas på dessa breddgrader.

Idag har jag gett mig ännu ett to be-nyårslöfte. Jag ska inte ge upp samt jag vet. Det kan låta både tattigt och skenheligt - men det kommer åt kärnan. Det kommer åt min urtidsmänniska, som i stället för att ta kloka långsiktiga beslut gör allt för att undvika. Undvika i princip allt. Jobbiga situationer, jobbiga känslor, stress. Min urtidsmänniska säger nej, hela tiden! Men nu har jag bestämt mig för att tala förstånd med det lilla trollet; jag vet. Jag vet vad jag vill, jag vet vad jag behöver. Känslan i stunden behöver inte hindra mig från vad jag vad jag vill och klarar av.

Om Sverker vore här skulle han ta det är ingen idé, det kommer ändå inte att gå och lägga den tanken, känslan i den röda soptunnan.

Så för att ge den lilla rädda urtidsmänniskan lite motstånd så börjar jag med steg ett;

- Strategi struktur. Det krävdes lite blod, svett och tårar för att komma hit & för att våga erkänna. Men! Jag tänkte börja med att stiga upp på morgonen. Oavsett vad. Äta på bestämda tider och hålla mig till planeringen. - För det finaste jag vet, det är att vara en pålitlig rekordelig människa och nu har det i princip gått så pass långt att den sista jag skulle lita på är mig själv. Och det blir minst sagt lite skevt, för jag vet. Jag vet, vad som är bra för mig. Och när det nya året, anno 2011 börjar. Då ska jag och det här lilla urtidstrollet inom mig vara on speaking turns. Vi ska bli vänner.

lucia

Dorothy Russ, 1937

Heja Abbe.

Riktigt fint inlägg att ramla över en lördagnatt

gotta read this: Heja Abbe.: Ryska posten.

"& vad gör jag?! jag åker spårvagn!"

jag har ena fantastiska helger, fjärran från allt vad sex drugs och lite hederligt slagsmål heter -

igår bonade jag golv och tvättade väggar, idag låg jag i sängen, löste korsord på kökssoffan och kokade berlottibönor - sen hade jag ont i ryggen (misstänker starkt att de avklippta vingarna börjat bete sig som inåtväxande hårstrån - som om själar kunde flyga)

hur får jag utlopp för mina extroverta känslor?

jag hamrar på lakritskarameller och kokar knäck.

HD H.264

HD H.264

För mer spårvagnsmusik - The Tram Sessions.

För mer Navid Modiri & Gudarna - Min ofödde bror (samt en random korvgubbe)

skjut

(någon som minns hösten -08, något i stil med tyst med dig, din elektroaukustiska förorening! ?)

mer anatomi!

förnyar mitt pass, utövar lite självmassage - kastanj mot ryggstödet på soffan (stimulerar de förtryckta änglavingarna), har en ondskefull katt som inte bara kissar på min kånken utan även på mitt golv - typ hela golvet (har jag sagt heltäckningsmatta?) kissekatt!? ?? !!!?!???!?!! no longer just a nickname

slemmis tar det lugnt, hon är inte den skyldiga

torsdagdamer

lone, alone

om jag kanske skulle ta och förnya mitt pass

- vill ju inte stå där på flygplatsen i färd med att resa och bli ratad för att mitt pass gått ut - dig kan vi inte flyga hem heller!

jag har ont i huvudet och i ryggen - änglavingen - skulderbladet (en av mina prestigefyllda idrottsskador, kanske skulle lyssnat på farbror Olle när han klappade sig på den runda magen och sa "MUSIKEN, musiken har räddat denna vackra kropp från den skadliga idrotten". den andra sitter i ett lite vekt tredjefinger som fått liiite för många handbollar på sig). i natt kunde jag inte alls sova, allt var kaos och uppochner - men det var ok, för det var första gången på evigheter (typ en vecka).

förra veckan i London gick väl som beräknat. jag tänker till och med tillåta mig till att ge mig en klapp på axeln, för att gå in utan en enda kontrabaslektion (förlåt Elisabeth ^^) i ryggen var både dumdristigt, modigt och bra gjort. jag gjorde bra ifrån mig - men sen är det inte alltid bra är bra nog. även om jag inte tror att det ska vara några problem.

de var glada när jag kom (stort leende) och de var glada
när jag gick (fem minuter senare, "jag ska hjälpa dig ut").

sen då?

det är upp till mig

jag känner det, men det skrämmer mig

visst, min blivande lärare kan ha råkat säga något i stil med; 21 you say, quite mature for a first year student - men med svenska mått mätt och med mina rekord i krumbuktande så låter jag det passera

men det är just det där, med att det är upp till mig som skrämmer mig.

jag har sagt tack och adjö till psykoteamet i Fagersta - de var liksom bara så väldigt fast i här och nu, vecka ut och vecka in, så hade jag lyssnat på de så hade jag varit out of recognition vid det här laget. sisådär sjunde övertrampet jämt kände jag att det räckte. inte ska du väl spela orkester, åka till london, inte kan väl du börja öva utan att vi har sagt de förlösande orden, inte gör det väl något om du sover 11 timmar/dygn, i princip bara tittar på tvserier dagarna i ända & bara äter fil och socker - det låter som något du behöver.

hur länge då?

en månad till? två? resten av mitt liv? - perfekt, då har ni ju i alla fall säkrat försörjningen.

inte för att jag känner mig better of alone, men för att jag har betydligt högre ambitioner för mig själv i form av rent välmående och hellre ensam än i deras sällskap.

bäddmadrassens vara eller icke vara, samt stavningen av ett visst svenskt ord, samt referenser

Det blev måndag igen.

Sängarna i Sverige är så man knappt kan sova i dem. I jämförelse. Det känns som att man svävar på moln eller något liknande. Britterna sysslar inte med saker bäddmadrasser, - får man en hård knölig fjädermadrass ska man vara nöjd!

Lägger in det här lilla kovationen tagen från wikipedia för att vi ska vara på samma plan.

Bäddmadrass är en mycket tunn madrass eller dyna (vanligen 2-10 centimeter tjock), som läggs ovanpå en resårbotten/resår-madrass för ökad komfort och fräschhet.

Detta är alltså något som saknar anglosaxisk motsvarighet. Fråga inte ens. Det är ungefär som med färskost - cream cheese - inget för engelsmän. Mer? Pepparkakor, sill och surströming, men det kanske inte är lika viktigt.

Sedan att få sova direkt på golvet hör inte till ovanligheten - det beror på var man kommer.

Klagar, inte jag inte?

Det är ju mycket lättare att gå upp ur sängen på morgonen i alla fall.

- Å andra sidan är det inte ovanligt att man får sova på golvet; det beror på var man befinner sig - och då snackar vi heltäckningsmattor som man får ; då är det inte riktigt komfort och fräschhet (som tydligen stavas med dubbel-h!???!??) vi pratar direkt.

ref 1 wiki

ref 2 - saknas

*"Eftersom stava utnyttjar en probabilistisk metod för stavningskontroll finns det en liten risk för att felstavade ord godkänns. Risken för att felaktiga ord godkänns ökar något då väljarna för ändelser och sammansättningar valts."

Ska dock påpekas och påvisas (se länk) att ordet fräschhet dock har en anglosaxisk motssssvarighet(här borta alltså ...).