som på räls?

Jag åker från Stockholm.

Tänker åka från, rättare sagt. Det är torsdag och jag väntar ett tåg till för att tajma det med mamma. Vi köper biljett över Uppsala.

Man har ett val. Antingen raka vägen till Avesta/Krylbo med dalatåget eller med byte i Västerås till Ängelsberg eller Fagersta. Vi skippar bytet - tänker att det är rusning på pendeln till Västerås, eller ett fullknökat Göteborgståg ...

Köper biljett, hinner dricker en kopp te innan tåget går, tittar tavlan för avgående tåg och tappar hakan. Tåget som skulle gå tjugo i sex beräknas avgå 1900. (Samtidigt som tåget som skulle komma in från Falun/Borlänge redan vid 1616 inte ska komma in förrän 1914 ... det är vårt tåg som skulle haft god tid på sig att vända) Några reservtåg håller sig inte SJ med, man jobbar helt enkelt inte så.

Sen då?

För de som inte vet eller har anat, så är det här med att åka tåg något, eh, speciellt i vår familj. Vi åker helt enkelt tåg. Från Istanbul, till Köln*, kors och tvärs. Min pappa jobbar med tåg, åker runt och pratar tåg, ringer sina vänner som har koll på tidtabeller, brinnande ställverk** och gud vet vad.

Det spårar ur ett tåg i Trondheim. Det är något med hjulen. Det är sprickor i hjulen och det är inte bra. Alla lokvagnar behöver kollas över. 145 st. 4 hjulpar var. 1160 hjul. Man vet inte vilka hjul som sitter på vilka vagnar, man har inte dokumentation, ingen koll, man jobbar helt enkelt inte så.

Det är då det kommer in att min pappa jobbar med tåg. Han jobbar åt Tåg i Bergslagen och han ringer sin polare T. Kunde man inte göra något åt det här? Alla dalatågen är tagna ur trafik tills åtminstone mitten på nästa vecka. Det är många tåg och många resenärer. Jo, så nu rullar Tåg i Bergslagens Reginatåg in på Stockholms central. Kunde de gjort en bättre kupp?

*/** Observera att, att åka till Köln med tåg och brinnande ställverk är ingen bra kombination.