men åååh + lite konsthistoria

Kolla på cembalisten i mitten -- fortfarande iklädd morgonrock. Vilken avsaknad av hyfs musikerna i min instrumentgrupp har!?

Grejen är såhär. Vi har ett litet dilemma att ta i tur med.

Karin bah slutade blogga helt plötsligt verkade det som. Så jag ringde till henne och bah, "vafan, såhär kan du ju inte göra, va troru eller!?" så sa jag att jag skulle skriva ett inlägg för om ingen gör det kommer folk sluta läsa hennes blogg. Och Karin bah, "okej, fine. Skriv ett inlägg du"

Och så idag sätter jag mig framför datorn med en kopp kaffe för att göra som vi kommer överens. Men vad ser jag då!?!? Jo! Karin har gjort ett inlägg, typ igårkväll eller idag (kolla inte så noga) med nån serie i. Vafan!?!??! Tänkte jag då.

Så nu har typ mitt inlägg förlorat sin funktion! Aja.
Istället tänkte jag ge er lite konst att fundera på. Musiker har alltid varit ett populärt motiv - här är ett urval cembalister som tagit plats i konsthistorien:

Vermeer var ett stort fan av att måla av sina familjemedlemmar och kompisar. Här ser vi en virginalspelare och en cellist, som verkar ha tröttnat på att spela och lagt ifrån sig instrumentet.


Denna grupp på tre personer + en hund är mycket intressant - vad utspelar sig här? Ett svartsjukedrama? De olika attributen symboliserar olika saker: en av kvinnorna har en kanna med mjölk, den andra en hund (en vanlig symbol för trohet) och den unge mannen i hörnet visar på inskriften på instrumentets lock. Detta är människor från tre olika klasser som kan enas kring musiken. Men frågan är förstås vad det står på virginalens lock, och eftersom det bara finns bilder i skitupplösning på Internet så får vi nog inte veta. Använd er fantasi istället!


Denna tavla presenterar en relativt vanlig företeelse i under 1700-talet: unga adelsdamer som måste kunna spela ett instrument, och hur de drabbades av bristen på ordentliga lärare och fick istället anlita gamla organister från landet som spelar mungiga och tycker att G-klaven var djävulens påfund. Se vidare C.P.E Bach, Essay on the true art of playing keyboard instruments.


Denna tavla är intressant, inte minst för att kvinnan påminner en del om min lillasyster. Men också för en viss detalj: vad är det för snubbe i bakgrunden som springer runt med en luta!?


Den enda nödvändiga kommentaren till den här bilden, förutom att den är fransk, är: här har vi anledningen till varför kvinnliga musiker bör undvika alltför urringade kläder.


Under romantiken börjar vi plötsligt ana ett större antal porträtt av unga musiker. Kan detta vara mamma och dotter som spelar luta tillsammans?


Varför denna utveckling tog plats är svårt att veta -- kanske ville de romantiska konstnärerna avbilda lite mysigare scener?


Tillslut har vi förstås den moderna varianten av oljemåleri: fotografiet. Dagens musikerporträtt påvisar den stora vikt vårt elitistiska samhälle lägger vid att börja i god tid. Här har man här betonat musikerns ungdom och häpnadsväckande fokus, till skillnad från i tidigare tavlor där det sociala spelet verkar ha varit mer i fokus än det musikaliska.


That's all.
Puss
Kronken (http://kronken.wordpress.com)