lördag 16 januari 2010

-- edit --


jag måste nog uppdatera min åsikt gällande anders och måns nya serie

kändes det inte lite slitet?
jag menar, det här med två män som drar upp sin interna bakgrund och sen är lustiga över hur det är att vara just män. stereotypt. även om man velat vända liite på könsrollerna - sätta lite offerstämpel på de här stackars utsatta männen.

med stans sämsta uppkoppling så är kanske frustrationen över att hela tiden behöva sätta på load lite uppblandad med den lite fadda eftersmaken som programmet hade
- det var ingen fullpott. ok, men inga stående ovationer.

och jag var tvungen att säga det, kunde inte låta det stå osagt - även om citrusskämtet var ganska så roligt.

5 kommentarer:

Unknown sa...

Du har väl inte missat kommentatorspåret? Det är nästan roligare än själva avsnittet.

Jag tror serien har potential, egentligen var avsnittet ursprungligen tänkt att sändas som avsnitt 3 så förhoppningsvis finns det mer att ta av.


Menar du att din lina knappt klarar svtplay? Det låter hemskt.

maja sa...

hallåsan. jag håller med - på din beskrivning låter det sannerligt trött. Jag föreslår att vi gör en egen tv-serie. Vi skriver manus och så filmer du sedan i ditt rum med din dator, okej? Lägg upp det på youtube (lätt att skapa konto!) så länkar jag på min blogg sedan.
NU räcker det med gubbar i rutan!

punkt slut.

Pausfogel sa...

lätt!
jag tror till och med att jag kan filma med min kamera - se så slipper jag släpa runt på datorn!
och så kan jag klippa lite i nåt litet program - borde inte vara så svårt att fixa (jag kanske till och med har ett sånt) + ett schysst soundtrack.

hur grymt låter inte det?

maja sa...

det låter bra. jag kan filma med min mobil också. Grymt soundtrack kommer inte bli något problem tror jag. Vårt program kommer ta upp många viktiga ämnen och vara smartare och roligare. Om jag skaffar en bättre dator så kan jag också klippa lite. Men det behöver kanske inte vara så långa program till att börja med?

LInda sa...

Jag töck dä va kul! Mest det om Anne Frank.