you don't wanna know

Hur det egentligen började... Med ett handtag som inte ville släppa greppet, en kavalkad av ord på k, microvågsdans och kaffe på sängen.

Det blir inte bättre än så. (Om vi inte räknar att ha lämnat ett nummer med en siffra för lite, hans försök göra ett gott första intryck på en ny klass täckt med sugmärken, 1,5 månader med dans, pannkakor och sleep-overs och ha blivit "lämnad" för "någon annan" om vi använder det som ursäkt för att ha slutat kommunicera)

Hur följer man upp något sådant?

Med lite övning, hoummus, kola och en nattlig promenad.

--edit--

and a new bedside lightbulb