onsdag 3 februari 2010


jag har fastnat i mamma-bloggsträsket
ibland undrar jag vad jag håller på med

ibland längtar jag efter en egen kotte



pratade med en kurskamrat, om hon var tillsammans med sin pojkvän om två år skulle hon ta studieuppehåll, skaffa barn och sen fortsätta musikstudierna för att bli solist i Tyskland (av alla ställen, men så sa hon).

för något år sedan spanade jag in form och funktion på barnvagnar,
jag tvingade nästan Joel att följa med mig till barnvagnsaffären

vore det inte fint att tvingas ta lite ansvar utanför sig själv, inte längre behöva vara den viktigaste personen i ens liv

fast jag får det inte helt att gå ihop
jag bryr mig väl inte om någon annan heller? jag?

jag har full förståelse för att det här inte direkt gör mig till flickvänsmaterial
men jag menar, vadå, jag har ju fullt sjå med att försöka leva med mig själv
kom inte här och blanda in någon annan i det här, va.
eller kanske sånt här, the Sartorialist skrev faktiskt en helt fantastisk text - samt refererade till högkvalitativ kultur
inte ens när killen på pappershandeln frågar om jag inte ska ha ett kort till valentines day
inte ens då, jag säger er det, är jag bitter
jag skrattar honom rått i ansiktet
samtidigt som han inser sitt misstag och försöker släta över det med:
- nej, det ska du naturligtvis inte. det är fånigt och förresten om Du skulle uttrycka din kärlek skulle du göra det på något annat sätt
smart grabb det där)

hörrni, nu tycker jag att ni tar och trycker upp de här länkarna
så drömmer vi oss bort tillsammans
[: båern, har ni båern?]

3 kommentarer:

Anonym sa...

Ett lugnt liv hemma i skogen och ett gulligt barn som heter Edit? Jag tror att du skulle bli en bra mamma. Det är bara viktigt att det blir en bra pappa också!

Pausfogel sa...

pappor är väl lte väl överskattade? tycker du inte?

Anonym sa...

JO det håller jag med om till hundra procent! Det är mamman som är grejen asså. Men om man nödvändigtvis ska ha en pappa, så ska det vara en bra en.