Hip hip hurray!

Det är nån som är lite nöjd, lite nöjd, en aningens gnutta lite nöjd! Av förra inlägget (oh oh jag är så kool som refererar bakåt i tiden) så kan ni kanske förstå vad det hela handlar om. Det är större än Bingolotto med Leif Loket Olsson, det är större än tomten på julafton och förlåt min bristande lokalpatriotism, det är större än att Depeche Mode kommer till Arvikafestivalen: det är ett litet elektroniskt avtryck på den stora vida webben, det är ett litet steg för Karin och ett stort steg för mänskligheten, det är, trumvirvel, ett lite retoriskt förvirrat sätt att presentera något så oerhört stortslaget, enastående, fantastiskt, det är, trumvirvel nr 2, en erbjudan om en plats to study the Double bass at the Royal College of Music i London 2009!
Hipp hipp Hurra hurra hurra!

Den lyckliga befinner sig i ett halvruggigt mörkt Uppsala. I en studentkorridor på Svartmannagatan där man får koka exemplarisk knäck glömmer mandeln och bränner tomtegröten! Dä ä fejnt!
Imorgon ger jag upp hoppet om julklapparna, kommer de inte till mig så kommer de inte till mig, så resonerar jag. Då bär det av hemåt och det ska firas med buller och bång, med digital biosändning av Metropolitans uppsättning av Thaïs med Renée Fleming mfl. Fint fint fint!